trekk 1
substantiv hankjønn
Opphav
same opphav som trekk (3Tyding og bruk
- luftstraum utanfrå som lagar eit kaldt drag gjennom ei dør, eit vindauge, ein sprekk eller liknande;
Døme
- sitje i trekken frå glaset;
- det kjem trekk frå fjellet;
- ein svak og kjøleg trekk
- tilførsel av luft til peis, omn eller liknande
Døme
- stengje for trekken;
- få god trekk i peisen