Gå til hovudinnhald
Tilgjenge
ordbøkene.no
, Bokmålsordboka og Nynorskordboka
Bokmålsordboka og Nynorskordboka
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Meny
Hjelp
Om ordbøkene
Innstillingar
Kontakt oss
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Avansert søk
Vanleg søk
Ordbøker
Begge ordbøkene
Bokmålsordboka
Nynorskordboka
Søk
Oppslagsord
Med bøygde former
Fritekstsøk
Ordklasse
alle
verb
substantiv
adjektiv
pronomen
determinativ
adverb
preposisjonar
konjunksjonar
subjunksjonar
interjeksjonar
Nullstill
Listevisning
Søkjehjelp
16 treff
Bokmålsordboka
4
oppslagsord
ymt
substantiv
hankjønn eller intetkjønn
Vis bøyning
Opphav
av
ymte
Betydning og bruk
forsiktig antydning,
vink
Eksempel
hun hørte ikke et
ymt
om saken
Artikkelside
ymte
verb
Vis bøyning
Opphav
norrønt
ymta
Betydning og bruk
snakke forsiktig om,
antyde
Eksempel
han
ymtet
om at han ville selge huset
;
ymte
frampå om noe
Artikkelside
gny
1
I
substantiv
intetkjønn
Vis bøyning
Opphav
norrønt
gnýr
;
beslektet
med
gnu
(
2
II)
Betydning og bruk
støy
,
larm
,
ståk
;
bråk fra folkemengde
Eksempel
høre gnyet fra krigshandlingene
som etterledd i ord som
kampgny
våpengny
intenst mas
;
oppstyr
Eksempel
regjeringskriser med støy og gny
knyst
;
ymt
Eksempel
jeg vil ikke høre et
gny
Artikkelside
fingerpek
substantiv
intetkjønn
Vis bøyning
Betydning og bruk
ymt
,
varsel
(2)
Artikkelside
Nynorskordboka
12
oppslagsord
ymt
substantiv
hankjønn eller inkjekjønn
Vis bøying
Opphav
norrønt
ymtr
;
av
ymte
Tyding og bruk
det å ymte, ymting, uklar tale
;
noko som er ymta, halvdrege ord
Døme
eg høyrde ymt om det
;
eg fekk ein ymt om det
Artikkelside
ymte
ymta
verb
Vis bøying
Opphav
norrønt
ymta
Tyding og bruk
tale lausleg (om noko)
;
nemne med halvdregne ord
;
orde frampå
;
gje vink om
Døme
han ymta om at han kom ein tur
;
ymte frampå om noko
;
han ymta på at han kom til å slutte snart
ha ein tanke (om), kjenne på seg
Døme
det var som eg ymta om at det måtte vere så
Artikkelside
glunk
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
lydord
Tyding og bruk
klunk (frå væske)
ymt
,
hint
;
tokke
(
1
I)
Døme
få, ha ein glunk om noko
Artikkelside
glett
1
I
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
same opphav som
glette
(
3
III)
Tyding og bruk
gløtt
(2)
,
augekast
Døme
sende ein glett til sides
glette
(
2
II)
Døme
ein glett i skylaget
ymt
Døme
høyre ein glett (om noko)
Artikkelside
peik
,
pek
substantiv
inkjekjønn
Vis bøying
Opphav
av
peike
Tyding og bruk
ymt
,
vink
(2)
,
hint
Døme
få eit peik om kvar familien heldt til
lurt påfunn brukt for å narre nokon
;
puss
(
4
IV)
,
skøyarstrek
Døme
gjere nokon eit peik
Artikkelside
nysn
substantiv
hokjønn
Vis bøying
Opphav
norrønt
njósn
, av
nýsa
‘snuse, speide’
Tyding og bruk
teikn, vink, ymt, svakt rykte,
nyss
(
1
I)
Døme
få nysn i noko
;
han fekk nysn om saka
Artikkelside
nyss
1
I
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
samanheng
med
nysn
Tyding og bruk
kjennskap til noko
;
ymt
Døme
han fekk nyss i planane til naboen
;
ho høyrte nyss om kva han heldt på med
Artikkelside
gny
1
I
substantiv
hankjønn eller inkjekjønn
Vis bøying
Opphav
norrønt
gnýr
;
samanheng
med
gnu
(
2
II)
Tyding og bruk
støy
,
larm
,
ståk
;
bråk frå folkehop
Døme
gnyet frå maskinrommet
;
gnyet frå opptøyane
som etterledd i ord som
kampgny
våpengny
intenst mas
;
oppstyr
Døme
gnyet frå alle krisemøta
;
det vart så mykje gny om saka
knyst
;
ymt
Døme
eg vil ikkje høyre eit gny
Artikkelside
vise
1
I
substantiv
hokjønn
Vis bøying
Opphav
norrønt
vísa
eigenleg
‘måte å syngje på’
Tyding og bruk
lyrisk
eller
episk dikt med einfelt innhald og melodi
;
(folkeleg)
song
(2)
Døme
syngje ei vise
;
visa om Villemann og Magnill
som etterledd i
folkevise
gatevise
kabaretvise
i
overført tyding
:
ei halvkveden vise
–
halvdregne ord; ymt
;
enden på visa
–
jamfør
ende
(
1
I
, 5)
Faste uttrykk
den gamle visa
noko ein ofte har høyrt før
Artikkelside
tymt
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Tyding og bruk
snev
,
merke
(
1
I)
Døme
ein tymt av røyk
ymt
Døme
høyre ein tymt om noko
Artikkelside
Forrige side
Side 1 av 2
Neste side
Resultat per side:
10
20
50
100