Gå til hovudinnhald
Tilgjenge
ordbøkene.no
, Bokmålsordboka og Nynorskordboka
Bokmålsordboka og Nynorskordboka
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Meny
Hjelp
Om ordbøkene
Innstillingar
Kontakt oss
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Avansert søk
Vanleg søk
Ordbøker
Begge ordbøkene
Bokmålsordboka
Nynorskordboka
Søk
Oppslagsord
Med bøygde former
Fritekstsøk
Ordklasse
alle
verb
substantiv
adjektiv
pronomen
determinativ
adverb
preposisjonar
konjunksjonar
subjunksjonar
interjeksjonar
Nullstill
Listevisning
Søkjehjelp
12 treff
Bokmålsordboka
5
oppslagsord
fullmektig
substantiv
hankjønn
Vis bøyning
Opphav
av
fullmakt
;
av
foreldet
adjektiv
‘som har fullmakt’
Betydning og bruk
person som har
fullmakt
(1)
funksjonær i offentlig
eller
privat tjeneste
som etterledd i ord som
dommerfullmektig
politifullmektig
Artikkelside
prokurist
substantiv
hankjønn
Vis bøyning
Betydning og bruk
person som har
prokura
;
fullmektig
Artikkelside
ombudsmann
substantiv
hankjønn
Vis bøyning
Opphav
norrønt
umboðsmaðr
‘fullmektig’
Betydning og bruk
mann (eller person) i et
ombud
(1)
Artikkelside
kommissær
substantiv
hankjønn
Vis bøyning
Opphav
gjennom
fransk
,
fra
middelalderlatin
,
av
latin
committere
;
se
komité
Betydning og bruk
person med offentlig fullmakt
;
fullmektig
(1)
som etterledd i ord som
grensekommissær
høykommissær
i Sovjetunionen fram til 1942: partipolitisk embetsmann med kontrollfunksjon
;
jamfør
folkekommissær
Artikkelside
advokatfullmektig
substantiv
hankjønn
Vis bøyning
Betydning og bruk
jurist
som er ansatt hos en
advokat
(1)
;
jamfør
fullmektig
(2)
Artikkelside
Nynorskordboka
7
oppslagsord
fullmektig
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
av
fullmakt
Tyding og bruk
fullmaktshavar
;
representant
funksjonær i
offentleg
eller
privat teneste
som etterledd i
til dømes
politifullmektig
prosessfullmektig
Artikkelside
prokurist
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Tyding og bruk
person som har
prokura
;
fullmektig
Artikkelside
ombodsmann
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
norrønt
umboðsmaðr
‘fullmektig’
Tyding og bruk
mann (eller person) i eit
ombod
(1)
Artikkelside
hovmann
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
norrønt
hófmaðr
Tyding og bruk
om
eldre
forhold
: tenestemann hos konge
eller
hovding
fullmektig, skrivar (
til dømes
hos fut
eller
sorenskrivar)
sjølvrådig
eller
grov person
Artikkelside
advokatfullmektig
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Tyding og bruk
jurist
som er tilsett hos ein
advokat
(1)
;
jamfør
fullmektig
(2)
Artikkelside
fullmekt
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Tyding og bruk
fullmektig
Artikkelside
eidsvoren
adjektiv
Vis bøying
Opphav
etterleddet av
sverje
Tyding og bruk
som har svore
eid
(
1
I
, 1)
;
jamfør
embetseid
Døme
eidsvoren fullmektig
som er stadfesta med
eid
(
1
I
, 1)
Døme
ei eidsvoren pakt
Artikkelside