Avansert søk

12 treff

Bokmålsordboka 0 oppslagsord

Nynorskordboka 12 oppslagsord

bundel

substantiv hankjønn

Opphav

av binde

Tyding og bruk

  1. noko som er bunde saman;
    Døme
    • ein bundel blomar
  2. i overført tyding: samling (3)
    Døme
    • ein bundel dikt

bunt

substantiv hankjønn

Opphav

frå lågtysk, same opphav som tysk Bund ‘knippe, samskipnad, lag’; samanheng med binde

Tyding og bruk

  1. noko einsarta som er samla tett og halde saman med band eller liknande;
    Døme
    • ein bunt med gulrot;
    • ta med seg ein boge og ein bunt pilar
  2. samling av einsarta smale, lange ting som opptrer parallelt
    Døme
    • ein bunt strålar;
    • ein bunt med nerveceller

Faste uttrykk

  • heile bunten
    alle saman;
    heile gjengen

band 1

substantiv inkjekjønn

Opphav

norrønt band; samanheng med binde

Tyding og bruk

  1. Døme
    • løyse bandet på sekken;
    • setje hunden i band;
    • raude og kvite band blafra i vinden
  2. i overført tyding: noko som sameiner eller samlar;
    Døme
    • ha tette band til heimstaden;
    • styrkje bandet mellom nabolanda
  3. smal strimmel av tøy eller anna material
    Døme
    • kante duken med band til pynt;
    • ha band i håret;
    • få band på såret
  4. ring (1, 2) eller liknande som held noko saman
    Døme
    • setje band på ei tønne
  5. endelaus reim (2) i tekstil eller gummi som går rundt;
    Døme
    • transportere varene på bandet;
    • stå ved bandet og vente på at bagasjen kjem
  6. remse (1 i polyester (1) med finfordelt magnetisk (1) material til å ta opp bilete på eller lyd med
    Døme
    • intervjuet vart teke opp på band
  7. rygg og perm på ei bok;
  8. kvar av bøkene i eit større bokverk;
    Døme
    • andre bandet av Norsk Ordbok
  9. bundel av kornstrå;
  10. ring (1, 1), lenkje (1, 1) eller liknande til pynt
  11. tverrtre som held saman borda i ein båt;
    bindetre mellom standarane i ein bygning
  12. overgang mellom to dalar som hallar i kvar si lei

Faste uttrykk

  • leggje band på
    avgrense (2), minke (2)
    • hendinga la band på engasjementet
  • leggje band på seg
  • leggje i band
    binde, leggje i tvangstrøye
  • på løpande band
    som går i eitt utan avbrot;
    kontinuerleg
    • tragediene følgjer på løpande band

visk

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt visk i samansetningar

Tyding og bruk

samanrulla bundel med høy eller halm;

vippe 1

substantiv hokjønn

Opphav

jamfør svensk vippa ‘bundel’

Tyding og bruk

  1. kost eller kvast til å stryke eller skvette med

sveip 1

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt sveipr

Tyding og bruk

  1. bundel av tråd eller strå;
  2. stad på reim eller tønneband der endane ligg over kvarandre

kjerv

substantiv hankjønn eller inkjekjønn

kjerve 1

substantiv inkjekjønn

Opphav

norrønt kerv

Tyding og bruk

Døme
  • lauvkvistane vart bunta saman i kjerv

hendle

substantiv hokjønn

Opphav

av hand

Tyding og bruk

mengd med kornstrå som går til eitt kornband
Døme
  • han tok ei stor hendle opp or åkeren

tust 3

substantiv hankjønn

Opphav

samanheng med tose (3; tott (1 og tufs (1

Tyding og bruk

  1. Døme
    • grastust;
    • hårtust
  2. puslete og sein person (særleg mann);

tuste 1

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

  1. Døme
    • ei tuste av strå, hår, garn
  2. puslete og sein person (særleg kvinne)