Avansert søk

84 treff

Bokmålsordboka 3 oppslagsord

tørke 2

verb

Opphav

norrønt þurka, av tørr

Betydning og bruk

  1. gjøre tørr;
    jamfør tørre (1
    Eksempel
    • tørke korn, tøy, håret
    • som adjektiv i perfektum partisipp:
      • tørket kjøtt, fisk, frukt;
      • sola tørker ut huden;
      • én vasker (opp) og én tørker
  2. fjerne (med klut eller lignende)
    Eksempel
    • tørke støv;
    • tørke (vekk) tårene;
    • tørke (smulene) av bordet;
    • tørke opp vannet
    • i overført betydning:
      • tørke av seg fliretslutte å flire
  3. bli tørr
    Eksempel
    • tøyet tørker fort i vinden;
    • malingen tørker sent;
    • bekken tørker inn, ut om sommeren

Faste uttrykk

  • tørke over
    vaske (gulvet, benken) lett

tørk 2

substantiv intetkjønn

Betydning og bruk

papirbit (til å tørke (seg) med) mellom to perforerte streker i en papirrull
Eksempel
  • rive av et tørk dopapir, papirhåndkle

tørke 1

substantiv hankjønn eller hunkjønn

Opphav

norrønt þurka

Betydning og bruk

  1. langvarig tørt vær
    • i overført betydning i sammensetninger: mangel på det forleddet sier
      • idétørke, kapitaltørke, måltørke
  2. apparat til å tørke noe i
    Eksempel
    • korntørke

Nynorskordboka 81 oppslagsord

tørke 3, turke 3

tørka, turka

verb

Opphav

norrønt þurka; av tørr

Tyding og bruk

  1. fjerne væske ut av eller bort frå;
    gjere tørr (1)
    Døme
    • tørke høy, korn, klede, håret, kjøt, fisk;
    • sola tørkar ut huda;
    • tørke seg i ansiktet med handduken;
    • éin vaskar (opp) og éin tørkar (oppvasken);
    • tørke inn notata nota opp or sjøen
  2. fjerne (med klut eller liknande), stryke (bort)
    Døme
    • tørke tårer;
    • tørke støv;
    • tørke opp vatnet frå golvet;
    • tørke bort ein flekk;
    • tørke av seg fliren
    • med sløyfa objekt:
      • tørke av bordet, tavla;
      • tørke opp frå golvet
  3. miste væskeinnhald eller -dekke;
    bli tørr
    Døme
    • høyet, kleda tørkar lett i vinden;
    • målinga tørkar seint;
    • elva har tørka utjamfør uttørka;
    • eplet har tørka innjamfør inntørka;
    • tørka frukt
    • i overført tyding:
      • diktaråra har tørka inn el.ut
  4. ikkje utfalde seg;
    Døme
    • sitje inne og tørke heile tida
  5. Døme
    • tørke til ein

Faste uttrykk

  • tørke over
    vaske (golvet, benken) lett

tørk 2, turk

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

det å tørke (3, 2) ein einskild gong med fille, papir eller liknande
Døme
  • ta eit tørk her;
  • ha 50 tørk av éin rull

tørke 1, turke 1

substantiv hokjønn

Opphav

av tørke (3

Tyding og bruk

  1. mengd korn som blir tørka i éin gong
    Døme
    • gjere ferdig ei tørke
  2. særleg: anlegg der dei tørkar korn, stråfôr og liknande med å blåse luft gjennom

plumpudding

substantiv hankjønn

Uttale

plomm-

Opphav

frå engelsk, av plum ‘rosin’ og pudding ‘pudding’

Tyding og bruk

engelsk pudding med tørka frukt i

plumkake

substantiv hokjønn

Uttale

plomm-

Opphav

av engelsk plum cake ‘rosinkake’

Tyding og bruk

formkake med tørka frukt i

pinnekjøt, pinnekjøtt

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

tørka og salta saueribbe (opphavleg dampkokt på ei rist av bjørkepinnar)

opiumvalmue, opiumsvalmue

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

valmue med mjølkesaft som ein, når ho er tørka, kan lage medisinar og rusmiddel av;
jamfør opium (1);
Papaver somniferum

beskøyt

substantiv hankjønn

Uttale

besjøiˊt

Opphav

frå nederlandsk, av mellomalderlatin bis coctus ‘steikt to gonger’; same opphav som biskuit

Tyding og bruk

om eldre tilhøve: hard, tørka skipskjeks

myske

substantiv hokjønn

Opphav

av lågtysk museke; av latin muscus ‘moskus’

Tyding og bruk

plante i maurefamilien med kvite blomstrar som luktar godt når ho har tørka;
Galium odoratum

inntørka, innturka

adjektiv

Opphav

av inn (2 og tørke (3

Tyding og bruk

som er tørka inn
Døme
  • eit inntørka tre;
  • ein inntørka gammal knark