Avansert søk

11 treff

Bokmålsordboka 6 oppslagsord

knast

substantiv hankjønn

Opphav

beslektet med knott (1

Betydning og bruk

  1. knute, fortykkelse, særlig i tre
  2. Eksempel
    • lydstyrken reguleres med knasten til venstre

knase

verb

Opphav

beslektet med knuse

Betydning og bruk

  1. knuse i små biter
    Eksempel
    • han knaser skorpa med tennene
  2. lyde som om noe blir knust
    Eksempel
    • det knaste i grusen

kneste

verb

Opphav

beslektet med norrønt og nynorsk gnesta

Betydning og bruk

knas 2

adjektiv

Betydning og bruk

grei, kjekk, morsom
Eksempel
  • ridning er knas

klakk

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt klakkr i sammensetning

Betydning og bruk

  1. liten klatt
  2. knast (2) på maskindel eller våpen
  3. fjellknatt på sjøbunnen

knott 1

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt knǫttr ‘knott, kule, ball’

Betydning og bruk

  1. Eksempel
    • knottene på et radioapparat;
    • fotballstøvler har knotter under
  2. finhogd løvved (som ble brukt til generatorbrensel under den andre verdenskrigen)
  3. (tettvokst) smågutt

Nynorskordboka 5 oppslagsord

knast

substantiv hankjønn

Opphav

samanheng med knapp (1

Tyding og bruk

  1. Døme
    • knasten på brennaren i ein primus

kneste

knesta

verb

Opphav

samanheng med gneste

Tyding og bruk

knas 2

adjektiv

Tyding og bruk

grom, kjekk, morosam
Døme
  • det tv-programmet er så knast

klakk 1

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt klakkr i samansetningar

Tyding og bruk

  1. liten klatt
  2. knast (2) på maskindel eller våpen
  3. fjellknatt eller berg som går i sjøen

knott 1

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt knǫttr ‘knott, kule, ball’

Tyding og bruk

  1. Døme
    • ha knottar under fotballskoa;
    • det er mange knottar på apparatet
  2. finhogd lauvved (som vart brukt til generatorbrensel under den andre verdskrigen)
    Døme
    • køyre på knott
  3. tjukk og stutt kropp;
    (tettvaksen) smågut