Avansert søk

16 treff

Bokmålsordboka 5 oppslagsord

spaner

substantiv hankjønn

Betydning og bruk

person som spaner;
person som i skjul holder øye med noen;
Eksempel
  • politiet hadde sine spanere ute

spane

verb

Opphav

fra svensk

Betydning og bruk

være på utkikk (på offentlig sted);
Eksempel
  • politiet spante på sexkjøpere

spaningsgruppe

substantiv hunkjønn eller hankjønn

Betydning og bruk

politipatrulje som spaner;

spaningspatrulje

substantiv hankjønn

Betydning og bruk

politipatrulje som spaner;

spaning

substantiv hankjønn eller hunkjønn

Betydning og bruk

det å holde øye med;
det å spane

Nynorskordboka 11 oppslagsord

spane 1

spana

verb
kløyvd infinitiv: -a

Opphav

frå svensk; samanheng med spane (2

Tyding og bruk

vere på utkik (på ein offentleg stad);
Døme
  • politiet spanar i narkotikamiljøet

spane 2

spana

verb
kløyvd infinitiv: -a

Opphav

norrønt spenja ‘dra, lokke’

Tyding og bruk

tenje

tenja

verb
kløyvd infinitiv: -a

Opphav

norrønt þenja

Tyding og bruk

  1. strekkje ut (mellom anna skinn til tørking);
  2. springe hardt, ta lange steg

spanande

adjektiv

Opphav

av spane (2

Tyding og bruk

som riv ein med;
Døme
  • ei spanande forteljing;
  • eit spanande liv;
  • eit spanande vareutval

spaning 1

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

det å halde auge med;
det å spane (1

spaning 2

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

  1. det å spile eller strekkje ut;
  2. intens interesse eller iver;

spanar

substantiv hankjønn

Opphav

av spane (1

Tyding og bruk

person som spanar (1;
person som held auge med nokon i løynd;
Døme
  • politiet hadde spanarar ute under demonstrasjonen

spana

adjektiv

Opphav

av spane (2

Tyding og bruk

spøne 2

spøna

verb

Opphav

kanskje samanheng med spon og spane (2

Tyding og bruk

  1. sparke i marka;
    Døme
    • spøne opp marka
  2. springe snøgt
    Døme
    • spøne i veg

forspane

forspana

verb
kløyvd infinitiv: -a

Opphav

jamfør spane (2

Tyding og bruk

Døme
  • forspane seg