Artikkelside

Nynorskordboka

spøne 2

spøna

verb
Bøyningstabell for dette verbet
infinitivpresenspreteritumpresens perfektumimperativ
å spønaå spønespønerspøntehar spøntspøn!
Bøyningstabell for dette verbet (partisippformer)
perfektum partisipppresens partisipp
hankjønn /
hokjønn
inkjekjønnbunden formfleirtal
spønt + substantivspønt + substantivden/det spønte + substantivspønte + substantivspønande

Opphav

kanskje samanheng med spon og spane (1

Tyding og bruk

  1. sparke i marka;
    Døme
    • spøne opp marka
  2. springe snøgt
    Døme
    • spøne i veg
  3. arbeide hardt;
    klemme på