Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 21 oppslagsord

knoll

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt knollr ‘knoll, fjellknatt’

Tyding og bruk

  1. oppsvulma del av rot eller stengel med opplagsnæring
  2. hovud, skalle
    Døme
    • få eit slag i knollen

heade, hedde

heada, hedda

verb

Uttale

hedˋde

Opphav

av engelsk head ‘hovud’

Tyding og bruk

i fotball: støyte til ballen med hovudet;
Døme
  • han heada ballen i mål

springskalle

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

skalle (1, 2) med tilløp

snauskalle

substantiv hankjønn

Opphav

av skalle (1 i tyd 2 etter engelsk skinhead

Tyding og bruk

  1. person med glattraka hovud, oftast nytta om ungdom med nynazistiske haldingar

skolt

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt skoltr; truleg samanheng med skalle (1

Tyding og bruk

  1. haus, (hjerne)skalle, panne (2
    Døme
    • slå seg i skolten;
    • få noko inn i skoltenlære, skjøne noko
  2. lite, rundt berg;
    rund knatt, knaus

skjelte 1

substantiv hokjønn

Opphav

samanheng med skolt

Tyding og bruk

hjerneskål
Døme
  • ha ei god skjelteha eit godt hovud

skallebreidd, skallebreidde

substantiv hokjønn

Opphav

av skalle (1

Tyding og bruk

breidd på skallen

skalla

adjektiv

Opphav

av skalle (1

Tyding og bruk

  1. utan hår på hovudet;
    Døme
    • ein skalla gubbe
  2. i samansetningar: med slik skalle som førsteleddet nemner
    Døme
    • breiskalla;
    • fleinskalla;
    • tjukkskalla

panne 2

substantiv hokjønn

Opphav

same opphav som panne (1

Tyding og bruk

øvste og fremste delen av hovudet;
Døme
  • få eit slag i panna

fleinskalle

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

  1. hårlaus skalle
  2. fleinskalla person