Avansert søk

7 treff

Bokmålsordboka 2 oppslagsord

ruve 2

verb

Betydning og bruk

virke stor
Eksempel
  • han ruvde godt i den svære pelsen;
  • fjella ruver i bakgrunnen

ruve 1

substantiv hankjønn eller hunkjønn

Opphav

norrønt rúfa

Betydning og bruk

Nynorskordboka 5 oppslagsord

ruve 3

ruva

verb

Opphav

samanheng med rue (1

Tyding og bruk

  1. ta stor plass, sjå stor ut;
    gjere (mykje, lite) av seg;
    Døme
    • fjella ruver i bakgrunnen;
    • eit verk som ruver i musikkhistoria
  2. verke så eller så (stor), sjå ut til
    Døme
    • ho ruver for å vere minst ti år

ruve 4

ruva

verb

Opphav

av ruve (2

Tyding og bruk

om sår:

Faste uttrykk

  • ruve seg
    setje skorpe

ruv

substantiv inkjekjønn

Opphav

sjå ruve (3

Tyding og bruk

(stort) omfang, volum, storleik

rue 1, ruve 1

substantiv hokjønn

Opphav

mellomnorsk rufa

Tyding og bruk

  1. Døme
    • ei rue med flatbrød
  2. klump, klatt med ekskrement frå dyr

ruve 2

substantiv hokjønn

Opphav

norrønt hrufa

Tyding og bruk

sårskorpe, rur (1)
Døme
  • rive av ei ruve