Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 5 oppslagsord

snike 2, snikje

snika, snikja

verb

Opphav

norrønt sníkja; samanheng med snok (1

Tyding og bruk

  1. prøve å få ein godbit, føremon;
    Døme
    • hunden sat og snikte etter mat

snigel

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt snigill; samanheng med snok (1

Tyding og bruk

  1. blautdyr med tydeleg hovud, fot og innvolssekk av gruppa Gastropoda
    Døme
    • mange sniglar har veidehorn

snek

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt snykr; samanheng med snok (2

Tyding og bruk

sleve 1

substantiv hokjønn

Opphav

samanheng med slo (2

Tyding og bruk

slettsnok

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

snok av slekta Coronella