Artikkelside

Nynorskordboka

tigge

tigga

verb
Bøyningstabell for dette verbet
infinitivpresenspreteritumpresens perfektumimperativ
å tiggaå tiggetiggtagghar tiggetigg!
tiggartiggahar tiggatigg!tigga!tigge!
Bøyningstabell for dette verbet (partisippformer)
perfektum partisipppresens partisipp
hankjønn /
hokjønn
inkjekjønnbunden formfleirtal
tiggen + substantivtigge + substantivden/det tigne + substantivtigne + substantivtiggande
tigga + substantivtigga + substantivden/det tigga + substantivtigga + substantiv

Opphav

norrønt þiggja ‘få, ta imot’

Tyding og bruk

  1. be om (å få)
    Døme
    • tigge juling
  2. be tynt, naudbe, bønfalle
    Døme
    • tigge om å få bli med
  3. be om mat, pengar eller anna til livsopphald eller til eit godt føremål
    Døme
    • tigge på, ved dørene;
    • tigge vinstar til basaren