Avansert søk

31 treff

Bokmålsordboka 15 oppslagsord

snødame

substantiv hankjønn eller hunkjønn

Betydning og bruk

figur laget av kram snø som skal forestille en dame;

snømann

substantiv hankjønn

Betydning og bruk

figur laget av kram snø om skal forestille en mann;

snøball

substantiv hankjønn

Betydning og bruk

  1. rund ball (1, 3) av kram snø
    Eksempel
    • kaste snøball på hverandre
  2. i overført betydning: utvikling som er vanskelig å stoppe når den først er satt i gang, og som ofte fører mer og mer med seg;
    Eksempel
    • dette var møtet som fikk snøballen til å rulle;
    • alle bidro med litt, og så begynte snøballen å rulle;
    • snøballen rullet fort da prosjektet endelig kom i gang

snø 1

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt snjór, snær

Betydning og bruk

  1. nedbør i form av iskrystaller
    Eksempel
    • snøen laver ned;
    • det var mye sludd og snø;
    • det kom 15 cm med snø i natt
  2. hvitt lag av snø (1, 1)
    Eksempel
    • ren og hvit som snø;
    • snøen la seg;
    • hard og kram snø;
    • måke snø;
    • den hvite snøen dekket alt;
    • hun kavet seg fram i den løse snøen;
    • snøen var perfekt til skigåing
  3. flimrende, små svarte og hvite prikker på fjernsyns- eller radarskjerm på grunn av dårlige mottakerforhold
    Eksempel
    • på tv-en var det bare snø

Faste uttrykk

  • snøen som falt i fjor
    det som hører fortiden til
    • du kan ikke klage på snøen som falt i fjor

mjøllen

adjektiv

Betydning og bruk

om snø: lett og tørr;
motsatt kram (2

kramme 2

verb

Opphav

fra tysk; beslektet med kram (1

Faste uttrykk

  • kramme ut med
    fortelle, bekjentgjøre ivrig og påtrengende

krimskrams

substantiv intetkjønn

Opphav

fra tysk , av Kram, beslektet med kram (1, etter mønster av ord som sikksakk, snikksnakk; virvar

Betydning og bruk

  1. snirklete skrifttegn, linjer, figurer eller utskjæringer
  2. stas og pynt uten verdi;

kramsnø

substantiv hankjønn

Betydning og bruk

snø som er kram (2

kramme 1

verb

Opphav

norrønt kremja; beslektet med kram (2

Betydning og bruk

Eksempel
  • kramme noen inntil seg;
  • kramme sammen et papir

kramkar

substantiv hankjønn

Opphav

av kram (1

Betydning og bruk

omvandrende skreppekar

Nynorskordboka 16 oppslagsord

klabbeføre

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

føre (1, 1) med kram snø som klabbar

snødame

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

figur laga av kram snø som skal førestille ei dame;

snømann

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

figur laga av kram snø som skal førestille ein mann;
Døme
  • lage snømann

snøkjerring

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

  1. figur av kram snø som skal førestille ei kjerring;
    jamfør snømann
  2. store snøflak
    Døme
    • det snør tunge, våte snøkjerringar

snøball

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

  1. rund ball (1, 3) av kram snø
    Døme
    • kaste snøball på kvarandre
  2. i overført tyding: utvikling som er vanskeleg å stoppe når ho først er sett i gang, og som ofte fører meir og meir med seg;
    Døme
    • dette var saka som fekk snøballen til å rulle;
    • ho starta med ei pølsebu, så byrja snøballen å rulle, og no eig ho åtte restaurantar

snø 1

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt snjór, snær

Tyding og bruk

  1. nedbør som fell som iskrystallar
    Døme
    • endeleg kom snøen;
    • det har vore mykje sludd og snø i det siste;
    • det kom 15 cm snø i natt
  2. kvitt lag av snø (1, 1)
    Døme
    • rein og kvit som snø;
    • snøen la seg;
    • kram og hard snø;
    • moke snø;
    • den kvite snøen dekte alle spor;
    • han kava seg fram i snøen;
    • snøen var perfekt for aking
  3. flimrande, små svarte og kvite prikkar på fjernsyns- eller radarskjerm på grunn av dårlege mottakarforhold
    Døme
    • på tv-en var det berre snø

Faste uttrykk

  • snøen som fall i fjor
    det som høyrer fortida til
    • dette er ein meiningslaus debatt om snøen som fall i fjor

hark 2

substantiv inkjekjønn

Opphav

samanheng med harke (4

Tyding og bruk

  1. Døme
    • det er berre noko hark
  2. det at noko går tungt eller trått;
    mødesam gang
  3. veikleik, vesaldom, låk tilstand

kramkar

substantiv hankjønn

Opphav

av kram (1

Tyding og bruk

(vandrande) skreppekar

kramsnø

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

snø som er kram (2

krame

krama

verb

Opphav

jamfør norrønt kremja; samanheng med kram (2

Tyding og bruk

  1. krafse, rive til seg
    Døme
    • krame til seg