Avansert søk

136 treff

Bokmålsordboka 62 oppslagsord

gorilla

substantiv hankjønn

Opphav

gjennom gresk Gorillai, navn på en afrikansk stamme, fra et vestafrikansk språk

Betydning og bruk

  1. stor afrikansk, menneskelignende ape med mørkebrun pels;
    Gorilla gorilla
  2. i overført betydning: brutal mann

goter

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt goti, gjennom latin; fra gresk

Betydning og bruk

medlem av en østgermansk stamme i folkevandringstiden

folkestamme

substantiv hankjønn

Betydning og bruk

gruppe folk med felles opphav;

bakteriestamme

substantiv hankjønn

Betydning og bruk

aksel 2

substantiv hankjønn

Opphav

av latin axilla ‘armhule’; beslektet med aksel (1

Betydning og bruk

i botanikk: vinkel mellom blad og stengel eller gren og stamme

bok 2

substantiv hankjønn eller hunkjønn

Opphav

norrønt bók; samme opprinnelse som bok (1

Betydning og bruk

  1. tre med gråaktig stamme;
    art av slekt i bøkefamilien;
    Fagus
  2. ved eller emne av bok (2, 1)

vokalharmoni

substantiv hankjønn

Betydning og bruk

assimilasjon som virker slik at vokalkvalitet i avlednings- og bøyningsendelse retter seg etter eller samsvarer med vokalkvalitet i stamme (1, 2) eller foregående stavelse

vernegud

substantiv hankjønn

Betydning og bruk

religionshistorisk: gud som verner et individ eller en stamme

vedplante

substantiv hankjønn eller hunkjønn

Betydning og bruk

plante som har ved (1 i røtter, stamme og grener

tribalisme

substantiv hankjønn

Opphav

fra engelsk av tribe ‘stamme’

Betydning og bruk

(politikk som preges av) stammelojalitet, stammefølelse

Nynorskordboka 74 oppslagsord

gugge

gugga

verb

Opphav

lydord

Tyding og bruk

  1. tyggje på orda;
    seie opp att det same, terpe

furustamme, furestamme

substantiv hankjønn eller hokjønn

Opphav

jamfør stamme (1

Tyding og bruk

bakteriestamme

substantiv hankjønn eller hokjønn

Tyding og bruk

bjørkestamme

substantiv hankjønn eller hokjønn

Tyding og bruk

stamme på bjørk

avlsstamme

substantiv hankjønn eller hokjønn

Opphav

jamfør stamme (1

Tyding og bruk

gruppe av dyr som er valde ut til avl (1, 1);

ætte

ætta

verb

Opphav

av ætt; jamfør ætta

Tyding og bruk

  1. i uttrykk:
    • ætte frå dei gamle gudane
  2. ha opphavet sitt frå, stamme frå
    • han ætta frå ein stad langt nord i landet

Faste uttrykk

  • ætte frå
    vere etterkomar av, nedstamme frå

vokalharmoni

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

i språkvitskap: assimilasjon (3) som verkar slik at vokalkvaliteten i avleiings- og bøyingsending rettar seg etter eller samsvarer med vokalkvalitet i stamme (1, 2) eller føregåande staving

vernegud

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

i religionshistorie: gud som vernar eit individ eller ei stamme

verbalstamme

substantiv hankjønn eller hokjønn

Tyding og bruk

stamme (1, 2) av eit verb

ved 1

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt viðr ‘tre, skog’

Tyding og bruk

  1. hos tre, buskar og lyng: daud og hard cellevev i røter, stamme og greiner
    Døme
    • hardved;
    • furua er laus i veden;
    • mellom borken og vedensjå bork (1, 1)
  2. kappa, kløyvde stykke av stamme(r), topp(ar), grein(er) og rot (røter) nytta til brensel
    Døme
    • hogge, sage ved;
    • ein famn ved;
    • fyre med ved
  3. i samansetningar: namn på ymse mindre tre eller buskar
    Døme
    • beinved;
    • krossved