Avansert søk

134 treff

Nynorskordboka 134 oppslagsord

diminutiv 1

substantiv hankjønn eller inkjekjønn

Opphav

av diminutiv (2

Tyding og bruk

i språkvitskap: avleidd ord som refererer til ein mindre variant av det som det opphavlege ordet refererer til
Døme
  • ‘sigarett’ var opphavleg eit diminutiv som tydde ‘liten sigar’

diminutiv 2

adjektiv

Opphav

av latin diminuere ‘minske’

Tyding og bruk

som minskar;
særs liten, ørliten

toalett

substantiv inkjekjønn

Opphav

fransk toilette, diminutiv av toile ‘lerret, duk (på toalettbord)'

Tyding og bruk

  1. skål med avløp til menneskeavføring og -urin;
    Døme
    • gå på toalettet
  2. rom med toalett (1) der ein kan stelle seg
  3. Døme
    • vise fram nytt toalett

Faste uttrykk

  • gjere toalett
    vaske, stelle og kle seg

vanilje

substantiv hankjønn

Opphav

gjennom fransk, frå spansk diminutiv av vaina ‘belg, skjede’; same opphav som vagina

Tyding og bruk

  1. plante av slekta Vanilla i orkidéfamilien med lange kapslar som inneheld små, svarte frø
  2. frukt av vanilje (1)
  3. tørka vanilje (2), brukt som smakstilsetjing i til dømes sausar, is og puddingar

vakuol, vakuole

substantiv hankjønn

Opphav

frå fransk, diminutiv av vakuum

Tyding og bruk

holrom i ei celle (4) fylt med cellesaft

statuett

substantiv hankjønn

Opphav

frå fransk; diminutiv av statue ‘statue’

Tyding og bruk

liten statue
Døme
  • dele ut ein statuett til vinnaren;
  • prisen er ein statuett og ein pengepremie

whippet

substantiv hankjønn

Uttale

vipˊpit

Opphav

frå engelsk, diminutiv av whip ‘pisk’

Tyding og bruk

liten engelsk mynde med stutt og glatt hårlag

vignett

substantiv hankjønn

Uttale

vignetˊt eller  vinjetˊt

Opphav

frå fransk, diminutiv av vigne ‘vinranke’

Tyding og bruk

  1. lita, dekorativ teikning (opphavleg av ei vinranke) på tittelbladet i ei bok eller føre eller etter kvart kapittel
  2. karakteriserande kjennemerke;
    stutt kjenningsmelodi
    Døme
    • programmet opnar med ein kort vignett

kringel

substantiv hankjønn

Opphav

diminutiv av kring (1

Tyding og bruk

tortilla

substantiv hankjønn

Uttale

tårtilˊja, tårtilˊla eller  tortilˊja, tortilˊla

Opphav

spansk diminutiv av torta ‘kake’

Tyding og bruk

  1. mjukt flatbrød laga av maismjøl eller kveitemjøl, opphavleg frå Mexico, gjerne ete samanrulla eller bretta med fyll av ulikt slag;
    lefse, lompe
    Døme
    • torillaar med salat, kylling og guacamole;
    • dei hadde tortilla til fredagstacoen
  2. tjukk omelett med poteter, opphavleg frå Spania