Avansert søk

64 treff

Bokmålsordboka 34 oppslagsord

komitéarbeid, komitearbeid

substantiv intetkjønn

Betydning og bruk

arbeid i en komité
Eksempel
  • komitéarbeidet går sakte framover

kommisjon

substantiv hankjønn

Opphav

gjennom fransk, fra latin; jamfør komité

Betydning og bruk

  1. utvalg med et bestemt oppdrag
  2. fullmakt til å utføre noe for en annen;
    Eksempel
    • ha i kommisjon
  3. godtgjøring for kommisjonær

komitéinnstilling, komiteinnstilling

substantiv hankjønn eller hunkjønn

Betydning og bruk

innstilling eller forslag fra en komité
Eksempel
  • komitéinnstillingen kommer på fredag

komitéformann, komiteformann

substantiv hankjønn

Betydning og bruk

kommittent

substantiv hankjønn

Opphav

fra latin; jamfør komité

Betydning og bruk

person som gir en annen et oppdrag eller en fullmakt;
person som overlater til en annen å drive handel for seg;
jamfør kommisjonær

kommissær

substantiv hankjønn

Opphav

gjennom fransk, fra middelalderlatin, av latin committere; se komité

Betydning og bruk

  1. person med offentlig fullmakt;
  2. i Sovjetunionen fram til 1942: partipolitisk embetsmann med kontrollfunksjon;

høring 1

substantiv hankjønn eller hunkjønn

Opphav

etter engelsk hearing

Betydning og bruk

  1. avhør eller utspørring i en offentlig komité av personer som er innkalt for å forklare seg i eller klarlegge en sak
    Eksempel
    • holde en høring om forholdene i Sør-Afrika
  2. uttalelse fra sakkyndige og berørte parter i en sak
    Eksempel
    • sende et lovforslag til høring

valgkomité, valgkomite

substantiv hankjønn

Betydning og bruk

komité som kommer med forslag til kandidater ved et valg

protokollkomité, protokollkomite

substantiv hankjønn

Betydning og bruk

til 1972: komité i Stortinget som går igjennom statsrådsprotokoller og annet

fullmaktskomité, fullmaktskomite

substantiv hankjønn

Betydning og bruk

komité som går gjennom fullmaktene for representanter, delegater og lignende
Eksempel
  • Stortingets fullmaktskomité

Nynorskordboka 30 oppslagsord

kommissær

substantiv hankjønn

Opphav

gjennom fransk, frå mellomalderlatin, av latin committere; sjå komité

Tyding og bruk

  1. person med offentleg fullmakt eller ombod
  2. i Sovjetunionen fram til 1942: partipolitisk embetsmann med kontrollfunksjon;

kommisjon

substantiv hankjønn

Opphav

gjennom fransk, frå latin; jamfør komité

Tyding og bruk

  1. utval med eit særskilt oppdrag
  2. fullmakt til å utføre noko for ein annan;
    Døme
    • få i kommisjon;
    • gje ut boka i kommisjon på eit forlag
  3. godtgjersle for kommisjonær

komitéframlegg, komiteframlegg

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

utgreiing eller framlegg frå ein komité;
Døme
  • komitéframlegget vart vedteke samrøystes

komitéforslag, komiteforslag

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

utgreiing eller forslag frå ein komité;
Døme
  • komitéforslaget vart drøfta på allmøtet

komitémøte, komitemøte

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

møte i ein komité
Døme
  • neste komitémøte blir på onsdag

komitéformann, komiteformann

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

komitéarbeid, komitearbeid

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

arbeid i ein komité
Døme
  • komitéarbeidet går sakte framover

komitémedlem, komitemedlem

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

medlem i ein komité
Døme
  • komitémedlemene skal møtast tysdag for å planleggje 17. mai-feiringa

høyring

substantiv hokjønn

Opphav

etter engelsk hearing

Tyding og bruk

  1. avhøyr eller utspørjing i offentleg komité av personar som er innkalla for å forklare seg i eller klarleggje ei sak
    Døme
    • halde ei høyring om tilhøva i Sør-Afrika
  2. vurdering frå sakkunnige og påverka partar i ei sak
    Døme
    • Justisdepartementet sende lovframlegget ut til høyring

fullmaktskomité, fullmaktskomite

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

komité som går gjennom fullmaktene for representantar, delegatar og liknande
Døme
  • fullmaktskomiteen i Stortinget