Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 14 oppslagsord

snare 2

snara

verb
kløyvd infinitiv: -a

Opphav

norrønt snara; i tyding 2 av I snare

Tyding og bruk

  1. vikle, vinde kring;
    Døme
    • snare taumen rundt handa;
    • hesten snara seg i tjoret

Faste uttrykk

  • snare seg inn i
    vikle seg inn i
  • snare seg inn på
    egle seg innpå (nokon)

snare 1

substantiv hokjønn

Opphav

norrønt snara; samanheng med snare (2, 1)

Tyding og bruk

  1. fangstreiskap av metalltråd eller tvinna hestetagl for (små)vilt
    Døme
    • snare med rennelykkje;
    • fange ryper og hare i snare
  2. Døme
    • leggje snarer for nokon;
    • bli fanga i si eiga snare

snar 2

adjektiv

Opphav

norrønt snarr; samanheng med snare (2, 1)

Tyding og bruk

  1. Døme
    • snar som eit lyn;
    • snar i snuinga;
    • vere snar til å oppfatte
  2. i komparativ og superlativ: heller (2
    Døme
    • det er vel snarare, snarast slik enn slik
  3. om person: hissig, brå (2, 2)
    Døme
    • vere snar av seg
  4. som adverb: om ikkje lenge
    Døme
    • dei kjem snart;
    • så snart som råd
  5. som adverb: mest, nesten
    Døme
    • eg veit snart ikkje ut eller inn

Faste uttrykk

  • betre føre var enn etter snar
    det er betre å bu seg vel enn å prøve å bøte på noko
  • snart den eine og snart den andre
    stundom den eine og stundom den andre
  • snart sagt
    så godt som, nesten
  • som snarast
    ei kort stund, kjapt, i forbifarten

lasso

substantiv hankjønn

Opphav

gjennom spansk lazo; frå latin laqueus ‘snare, snor’

Tyding og bruk

langt kastetau med rennelykkje til å fange inn dyr med
Døme
  • kaste lasso

snare seg inn i

Tyding og bruk

vikle seg inn i;
Sjå: snare

gildre 1

substantiv hokjønn

Opphav

norrønt gildra, gildri; samanheng med gilje (1

Tyding og bruk

felle, snare, glefse til dyrefangst
Døme
  • setje opp gildrer for reven

gilder

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

felle, snare, glefse til dyrefangst;

snurren

adjektiv

Opphav

samanheng med snare (2

Tyding og bruk

snurle 1

substantiv hokjønn

Opphav

samanheng med snare (2

Tyding og bruk

snerk, snerke 1

substantiv hankjønn

Opphav

samanheng med snare (2

Tyding og bruk

tynn skorpe;
inntørka, skrokken hinne (til dømes på kokt mjølk eller suppe)