Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 29 oppslagsord

strengeinstrument

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

instrument (3) med strenger på
Døme
  • gitar og harpe er strengeinstrument

resonanskasse

substantiv hankjønn eller hokjønn

Tyding og bruk

del av strengeinstrument som er kasseforma og tener til å gje resonans (1)

resonansbotn

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

  1. tynn plate som forsterkar tonen i strengeinstrument;
  2. i overført tyding: noko som vekkjer forståing;
    Døme
    • bileta fann resonansbotn i oss

plekter

substantiv inkjekjønn

Opphav

frå gresk ‘liten stav’

Tyding og bruk

lita, avlang plate brukt til å slå strengene på visse strengeinstrument med

klunke

klunka

verb

Opphav

lydord; samanheng med klukke

Tyding og bruk

  1. gje frå seg klukkande lyd;
    Døme
    • tiuren klunka;
    • bekken klunka under snøen;
    • det klunkar på flaska
  2. spele forsiktig eller amatørmessig på strengeinstrument;
    Døme
    • klunke litt på piano;
    • sitje og klunke på gitaren

lutt

substantiv hankjønn

Opphav

gjennom lågtysk lute og fransk luth; frå arabisk al’ud, opphavleg ‘instrument av tre’

Tyding og bruk

strengeinstrument som kan minne litt om ein gitar

lydhol, ljodhòl, ljodhol, lydhòl

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

opning for lyden på oversida av eit strengeinstrument

langeleik

substantiv hankjønn

Opphav

av lang (2 og leik

Tyding og bruk

avlangt strengeinstrument med ein streng til å spele melodien på og opptil sju strenger som kling med

hakkebrett 1

substantiv inkjekjønn

Opphav

jamfør brett (2

Tyding og bruk

  1. brett til å hakke kjøt eller liknande
  2. flatt, trapesforma strengeinstrument;

mandolin

substantiv hankjønn

Opphav

frå italiensk , diminutiv av mandola ‘slags strengeinstrument’

Tyding og bruk

strengeinstrument med oftast fire par strenger som ein spelar på med plekter