Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 4 oppslagsord

garnere

garnera

verb

Opphav

frå fransk ‘forsyne’, opphavleg germansk; samanheng med verne og verje (2

Tyding og bruk

Døme
  • ei drakt garnert med kniplingskantar;
  • ei steik garnert med grønsaker

garnityr

substantiv inkjekjønn

Opphav

frå fransk; samanheng med garnere

Tyding og bruk

garnering (2), pynt, tilhøyr (særleg til matrett)
Døme
  • bruk persille og basilikum som garnityr

garnison

substantiv hankjønn

Opphav

frå fransk; samanheng med garnere

Tyding og bruk

fast troppestyrke til forsvar av by eller festning
Døme
  • liggje i garnison

garnering

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

  1. det å garnere
  2. pynt (på klede, møbel, matrett)
    Døme
    • glasuren kan brukast til garnering
  3. innvendig kledning på skip