Gå til hovudinnhald
Tilgjenge
ordbøkene.no
, Bokmålsordboka og Nynorskordboka
Bokmålsordboka og Nynorskordboka
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Meny
Hjelp
Om ordbøkene
Innstillingar
Kontakt oss
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Avansert søk
Vanleg søk
Ordbøker
Begge ordbøkene
Bokmålsordboka
Nynorskordboka
Søk
Oppslagsord
Med bøygde former
Fritekstsøk
Ordklasse
alle
verb
substantiv
adjektiv
pronomen
determinativ
adverb
preposisjonar
konjunksjonar
subjunksjonar
interjeksjonar
Nullstill
Listevisning
Søkjehjelp
Eitt treff
Nynorskordboka
12
oppslagsord
brunt
substantiv
inkjekjønn
Tyding og bruk
brun farge
Døme
kle seg i brunt
Artikkelside
brun
2
II
adjektiv
Vis bøying
Opphav
norrønt
brúnn
;
samanheng
med
brenne
(
1
I)
Tyding og bruk
som har ein farge som jord (og som er ei blanding av svart, raudt og gult)
Døme
brun saus
;
ha brunt hår og brune auge
;
vere brun og vêrbarka i huda
prega av
nazistisk
ideologi
;
jamfør
brunskjorte
Faste uttrykk
brun kafé
kafé med tradisjonelt interiør, særleg vitja av stamgjester
Artikkelside
brunsteikje
,
brunsteike
brunsteikja, brunsteika
verb
Vis bøying
Tyding og bruk
steikje
(1)
noko så det blir brunt
Døme
knust kavring skal brunsteikjast i smør
steikje
(3)
i sola
Døme
sola brunsteikjer tømmerveggen
brukt som adjektiv:
brunsteikte kroppar
Artikkelside
kakerlakk
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
gjennom
nederlandsk
kakkerlak
og baskisk
kakalardo
;
frå
spansk
cucaracha
, av
cuca
‘(korn)makk’
Tyding og bruk
flattrykt, oftast brunt, altetande insekt med bitemunn, av ordenen Blattaria
Artikkelside
kraftpapir
substantiv
inkjekjønn
Vis bøying
Tyding og bruk
sterkt, brunt omslagspapir
Artikkelside
kanel
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Uttale
kaneˊl
Opphav
gjennom
lågtysk
,
frå
fransk
can
(
n
)
elle
, av
canne
‘røyr’
;
same opphav som
kanal
Tyding og bruk
brunt krydder med søtleg smak, laga av
kanelbork
Døme
lefser med smør, sukker og kanel
Faste uttrykk
skit og kanel
dårleg og godt
dei kan ikkje skilje mellom skit og kanel
Artikkelside
karamellisere
karamellisera
verb
Vis bøying
Tyding og bruk
smelte sukker til
karamell
(1)
Døme
det tok lang tid å karamellisere sukkeret
gje eit dekke av karamell
Døme
ho har karamellisert nøttene
steikje noko slik at det blir brunt (og søtare)
brukt som adjektiv
karamellisert lauk
Artikkelside
zirkon
substantiv
inkjekjønn
Vis bøying
Uttale
sirkoˊn
Opphav
gjennom
fransk
;
italiensk
frå persisk
zargun
‘gyllen’
Tyding og bruk
krystalliserande, hardt, brunt
eller
gulraudt
mineral
Artikkelside
sulfatcellulose
,
sulfatsellulose
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Tyding og bruk
cellulose som særleg blir brukt til å lage brunt (kraft)papir av
Artikkelside
rust
2
II
substantiv
hokjønn
Vis bøying
Opphav
samanheng
med
raud
Tyding og bruk
lag av (raud)brunt jern(hydr)oksid som blir avsett på overflata av jern og stål i råmen luft
eller
i vatn
Døme
banke rust
;
behandle ein bil mot rust
hås, skurrande lyd
Døme
han svarte med rust i målet
plantesjukdom framkalla av rustsopp
Døme
kornrust
Artikkelside
Forrige side
Side 1 av 2
Neste side
Resultat per side:
10
20
50
100