Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 4 oppslagsord

arie

substantiv hankjønn

Opphav

gjennom italiensk aria ‘luft, utsjånad, arie’, frå gresk aer ‘luft’; samanheng med air

Tyding og bruk

songstykke for solorøyst med tonefølgje frå orkester, særleg i opera

koloratur

substantiv hankjønn

Opphav

frå italiensk ‘farging’

Tyding og bruk

pryding av ein melodi (særleg ein arie i opera) med triller og raske skiftingar

arietta

substantiv hankjønn

Uttale

arietˊta

Opphav

av italiensk diminutiv av arie

Tyding og bruk

liten arie

air

substantiv hankjønn

Uttale

æˊr

Opphav

gjennom fransk air ‘luft; utsjånad, vesen’, frå gresk aer ‘luft’; samanheng med arie

Tyding og bruk

  1. Døme
    • ein air av intellektualitet
  2. roleg melodiøs suitesats i barokkmusikk;
    jamfør suite