Avansert søk

13 treff

Nynorskordboka 13 oppslagsord

amatør

substantiv hankjønn

Uttale

amatøˊr

Opphav

gjennom fransk; frå latin amator ‘elskar’, av amare ‘elske’

Tyding og bruk

  1. person som driv med vitskap, kunst, idrett eller liknande av interesse, og utan å ha det som leveveg; motsett proff (2;
    sjølvlært person
    Døme
    • skilnaden på ein profesjonell og ein amatør;
    • ein glad og veldig entusiastisk amatør;
    • utøvaren heldt berre på som amatør
  2. urøynd eller evnefattig person;
    Døme
    • føle seg som ein komplett amatør;
    • for ein amatør!
    • ho er ingen amatør

amatørbasis

substantiv hankjønn

Opphav

av amatør

Faste uttrykk

-ør

substantiv hankjønn

Opphav

av fransk -eur; latin -or

Tyding og bruk

suffiks i substantiv, særleg i personnemningar;
i ord som amatør og leverandør

statsamatør

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

idrettsutøvar som formelt sett er amatør (1), men som ein stat (delvis) forsyter

amatørstatus

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

Døme
  • ha amatørstatus;
  • ein spelar med amatørstatus

amatørskap

substantiv hankjønn eller inkjekjønn

Opphav

jamfør -skap (1

Tyding og bruk

det å vere amatør;
amatørmessig gjerning eller framferd
Døme
  • politisk amatørskap;
  • i denne saka har dei vist det reine amatørskapet

kameraklubb

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

klubb for (amatør)fotografar;

dilettant

substantiv hankjønn

Opphav

av italiensk dilettare ‘glede (seg), nyte’, ‘ein som nyt’; opphavleg latin delectare

Tyding og bruk

person som syslar med noko utan å ha sakkunnskap;
Døme
  • uvitande dilettantar;
  • bli avslørt som ein politisk dilettant

fomlete

adjektiv

Tyding og bruk

som fomlar mykje;
som framstår nølande og amatørmessig;
Døme
  • ein fomlete amatør;
  • ein fomlete manøver

profesjonist

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

  1. person som har ein viss aktivitet (særleg idrett) som levevei;
    til skilnad frå amatør (1)
  2. dugande fagperson;
    ekspert