Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 30 oppslagsord

tust 3

substantiv hankjønn

Opphav

samanheng med tose (3; tott (1 og tufs (1

Tyding og bruk

  1. Døme
    • grastust;
    • hårtust
  2. puslete og sein person (særleg mann);

tufs 1

substantiv hankjønn

Opphav

samanheng med tafs og tupp (1

Tyding og bruk

muskelbunt

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

  1. bunt av muskelfibrar
  2. person, særleg mann, med kraftig muskulatur

fedd

substantiv inkjekjønn

Opphav

frå dansk; norrønt fit ‘kant på ei kappe’

Tyding og bruk

  1. bunt av garn eller tråd
  2. båt av ein kvitlauk

faskin

substantiv hankjønn

Uttale

fasjiˊn

Opphav

av latin fascis; jamfør italiensk fascina ‘risbunt’ og fascisme

Tyding og bruk

om eldre forhold: bunt av greiner brukt mellom anna ved vegbygging på blaut grunn og til dekke ved sprenging;
no avløyst av geotekstilar

dveil

substantiv hankjønn

Opphav

av lågtysk dweil ‘vaskeklut’; samanheng med svensk tvål ‘såpe’

Tyding og bruk

bunt av klutar eller liknande på eit skaft til å vaske med på skip;
Døme
  • han brukte dveilen for å gjere reint

dusk 1

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

samling av trådar, snorer eller liknande som heng saman i eine enden, men som heng fritt i den andre;
Døme
  • ein dusk med persille;
  • lue med dusk;
  • uniform med band og duskar

dokke 1

substantiv hokjønn

Opphav

norrønt dokka; jamfør lågtysk docke ‘leikedokke, stråbunt’

Tyding og bruk

  1. menneskeliknande figur nytta til leiketøy
    Døme
    • leike med dokker
  2. menneskeliknande figur
    Døme
    • sjå på dokkene i vindaugsutstillinga
  3. nett jente eller mykje pynta kvinne
  4. viljelaust, usjølvstendig menneske
  5. bunt av tråd eller liknande

buntmakar

substantiv hankjønn

Opphav

av lågtysk bunt ‘pelsverk’ og -makar

Tyding og bruk

person som er faglært i skinnarbeid

bundel

substantiv hankjønn

Opphav

av binde

Tyding og bruk

  1. noko som er bunde saman;
    Døme
    • ein bundel blomar
  2. i overført tyding: samling (4)
    Døme
    • ein bundel dikt