Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 28 oppslagsord

immunitet

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

  1. det å vere uimottakeleg for smitte;
    det å vere immun
    Døme
    • mange har opparbeidd immunitet mot denne sjukdomen
  2. i jus: fridom frå ansvar eller straff for utanlandsk diplomat og (i visse høve) innanlandsk parlamentsmedlem
    Døme
    • strafferettsleg immunitet;
    • diplomatisk immunitet;
    • parlamentarisk immunitet

hygienisere

hygienisera

verb

Tyding og bruk

fjerne smitte- og giftstoff frå noko
Døme
  • hygienisere problematisk avfall

harepest

substantiv hankjønn eller hokjønn

Tyding og bruk

pest (1) som finst hos gnagarar, og som òg kan smitte husdyr og menneske;

flokkimmunitet

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

samla motstand mot smitte i ei folkemengd;
Døme
  • byggje opp flokkimmunitet mot viruset;
  • for å oppnå flokkimmunitet må 95 prosent av folkemengda ha teke vaksinen

smittevern

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

tiltak som skal førebyggje og hindre at smitte vert spreidd

bakteriesmitte

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

venerisk

adjektiv

Opphav

frå latin av Venus; jamfør ven (1

Tyding og bruk

som gjeld kjønnssjukdomar
Døme
  • venerisk sjukdom, smitte

sveim

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt sveimr ‘uroleg kringsviving, ståk’

Tyding og bruk

  1. lint vinddrag
  2. tung eller vond lukt;
  3. (smitte)sjukdom

smittsam

adjektiv

Tyding og bruk

  1. som kan overførast og spreiast med smitte
    • smittsame sjukdomar
  2. i overført tyding:
    • den nye moten er smittsam

smitting

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

det å smitte