Gå til hovudinnhald
Tilgjenge
ordbøkene.no
, Bokmålsordboka og Nynorskordboka
Bokmålsordboka og Nynorskordboka
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Meny
Hjelp
Om ordbøkene
Innstillingar
Kontakt oss
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Avansert søk
Vanleg søk
Ordbøker
Begge ordbøkene
Bokmålsordboka
Nynorskordboka
Søk
Oppslagsord
Med bøygde former
Fritekstsøk
Ordklasse
alle
verb
substantiv
adjektiv
pronomen
determinativ
adverb
preposisjonar
konjunksjonar
subjunksjonar
interjeksjonar
Nullstill
Listevisning
Søkjehjelp
12 treff
Bokmålsordboka
5
oppslagsord
frikativ
1
I
substantiv
hankjønn
Vis bøyning
Opphav
av
latin
fricare
‘gni’
,
av
frikativ
(
2
II)
;
jamfør
friksjon
Betydning og bruk
språklyd som uttales ved at luftstrømmen passerer en innsnevring i munnhulen og lager en vislelyd
Eksempel
‘s’ og ‘f’ er
frikativer
Artikkelside
frikativ
2
II
adjektiv
Vis bøyning
Opphav
av
latin
fricare
‘gni’
Betydning og bruk
om språklyd: som uttales ved at luftstrømmen passerer en innsnevring i munnhulen og lager en vislelyd
;
jamfør
frikativ
(
1
I)
Artikkelside
vislelyd
substantiv
hankjønn
Vis bøyning
Betydning og bruk
suselyd
i språkvitenskap
: frikativ
Artikkelside
spirant
substantiv
hankjønn
Vis bøyning
Opphav
fra
latin
av
spirare
‘ånde’
Betydning og bruk
språklyd som dannes ved trang passasje for luftstrøm, frikativ
Eksempel
‘f’ og ‘s’ er
spiranter
Artikkelside
affrikat
substantiv
hankjønn
Vis bøyning
Uttale
afrikaˊt
Opphav
av
latin
affricatus
, perfektum partisipp av
affricare
‘gni mot’
Betydning og bruk
språklyd sammensatt av en
plosiv
og en
frikativ
(
1
I)
uttalt på samme sted,
for eksempel
ps
i
psyke
Artikkelside
Nynorskordboka
7
oppslagsord
frikativ
1
I
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
av
latin
fricare
‘gni’
,
av
frikativ
(
2
II)
;
jamfør
friksjon
Tyding og bruk
språklyd som blir laga av luftstraum i ein trong passasje i munnhola
Døme
‘s’ og ‘f’ er frikativar
Artikkelside
frikativ
2
II
adjektiv
Vis bøying
Opphav
av
latin
fricare
‘gni’
Tyding og bruk
om språklyd: som blir laga av luftstraum i ein trong passasje i munnhola
;
jamfør
frikativ
(
1
I)
Døme
frikativ lyd
Artikkelside
stungen d
Tyding og bruk
klangfør, dental frikativ; teiknet ð
;
Sjå:
stinge
Artikkelside
vislelyd
,
visleljod
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
av
visle
Tyding og bruk
suselyd
i
språkvitskap
:
frikativ
(
1
I)
Artikkelside
stinge
stinga
verb
Vis bøying
Opphav
norrønt
stinga
Tyding og bruk
stikke
(
2
II
, 1)
Faste uttrykk
stungen d
klangfør, dental frikativ; teiknet ð
Artikkelside
spirant
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
frå
latin
presens partisipp
av
spirare
‘ande’
Tyding og bruk
frikativ
(
1
I)
Artikkelside
affrikat
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Uttale
afrikaˊt
Opphav
av
latin
affricatus
,
perfektum partisipp
av
affricare
‘gni mot’
Tyding og bruk
språklyd som er samansett av ein
plosiv
og ein
frikativ
(
1
I)
uttalt på same staden, til dømes
ps
i
psyke
Artikkelside