Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 83 oppslagsord

skule 1, skole 1

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt skóli, skúli i skúlameistari, gjennom gammalengelsk scol f, eller lågtysk schole; eldre nederlandsk scoele (som u-en i I skule kanskje kjem av) opphavleg frå gresk skhole ‘fritid, kvild frå kroppsarbeid, sysselsetjing med lærdomsøvingar’

Tyding og bruk

  1. (institusjon som driv regelbunden) opplæring, undervisning
    Døme
    • skulen byrjar kring 20. august;
    • arbeide i skulendrive som lærar;
    • den vidaregåande skulen
  2. bygning der ein held skule (1, 1)
    Døme
    • byggje ny skule;
    • ha lang veg til skulen
  3. elevar og lærarar ved ein skule (1, 2)
    Døme
    • heile skulen hadde fri i går
  4. krins, retning innanfor eit (fag)område, særleg vitskap og kunst
    Døme
    • ei bok som danna skule

Faste uttrykk

  • av den gamle skulen
    med ei meir gammaldags haldning
  • ein hard skule
    ein nådelaus og vond røyndom
    • gå, lære i ein hard skule
  • halde skule
    gje undervisning

klasselærar

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

lærar som har ei særskild skuleklasse i dei fleste timane

dokter

substantiv hankjønn

Opphav

forkorting for latin doctor medicinae ‘lærar i legekunst’; jamfør doktor

Tyding og bruk

  1. Døme
    • dokter Rud;
    • gå til dokteren
  2. te eller kaffi med brennevin i;

kontaktlærar

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

lærar som har ansvar for pedagogiske og praktiske gjeremål (til dømes kontakt med heimen) for einskildelevar

kontakt

substantiv hankjønn

Opphav

frå latin, av contingere ‘røre ved’

Tyding og bruk

  1. det å kome borti eller røre ved noko;
    nært samband
    Døme
    • ha kontakt med underlaget;
    • personleg kontakt mellom lærar og elev;
    • knyte kontaktar i nærmiljøet;
    • ta kontakt med nokon
  2. person ein har kontakt (1) med
    Døme
    • få hjelp av kontaktane sine
  3. innretning for uttak av elektrisk straum
    Døme
    • setje støpselet i kontakten

faglærar

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

  1. lærar som er spesialutdanna i eit fag (2)
  2. lærar som underviser i enkeltfag

konferansetime

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

eldre nemning for møte mellom lærar og foreldre om forhold som gjeld eleven

kateter 1

substantiv inkjekjønn

Opphav

frå latin; av gresk kathedra ‘sete’

Tyding og bruk

bord og stol for lærar eller førelesar;
jamfør talarstol

kateket

substantiv hankjønn

Opphav

av gresk katekhetes ‘lærar’

Tyding og bruk

lekperson (1), med teologisk og pedagogisk utdanning, som har ansvaret for undervisningsarbeidet i ein kyrkjelyd

kjennar

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt kennari ‘lærar’; av kjenne (2

Tyding og bruk

person med særleg god kjennskap til noko
Døme
  • ein kjennar av gresk litteratur