Gå til hovedinnhold
Tilgjengelighet
ordbøkene.no
, Bokmålsordboka og Nynorskordboka
Bokmålsordboka og Nynorskordboka
NB
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Meny
Hjelp
Om ordbøkene
Innstillinger
Kontakt oss
NB
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Avansert søk
Enkelt søk
Ordbøker
Begge ordbøkene
Bokmålsordboka
Nynorskordboka
Søk
Oppslagsord
Med bøyde former
Fritekstsøk
Ordklasse
alle
verb
substantiv
adjektiv
pronomen
determinativ
adverb
preposisjoner
konjunksjoner
subjunksjoner
interjeksjoner
Nullstill
Listevisning
Om avansert søk
Ett treff
Nynorskordboka
2
oppslagsord
vardyvle
,
vardøger
substantiv
inkjekjønn
Vis bøying
Opphav
av
varde
(
3
III)
;
samanheng
med
vord
(
2
II)
Tyding og bruk
i folketrua:
fylgje
(
1
I
, 2)
,
vord
(
2
II)
;
òg: førevarsel, føreferd til ein person
Døme
ha
vardyvle
tufs
(
1
I)
,
pusling
(
3
III)
(lang stong til) verje, vern
Artikkelside
vord
2
II
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
norrønt
vǫrðr
;
truleg
samanheng
med
varde
(
3
III)
og
vare
(
3
III)
Tyding og bruk
usynleg følgje, vardøger, verjeånd
;
vaktar
,
verjar
Døme
gardvord
;
kvar manns vord eller følgje
andletsdrag
,
utsjånad
;
måte å te seg på
Døme
ho har god vord med seg
tynn og bleik person
;
attergangar
Artikkelside