Avansert søk

10 treff

Bokmålsordboka 4 oppslagsord

okulere

verb

Opphav

fra tysk; av latin inoculare, av in ‘i’ og oculus ‘øye’

Betydning og bruk

pode (2, 1) en knopp fra én plante inn i en annen
Eksempel
  • okulere et plommetre

inokulere

verb

Opphav

av latin inoculare, av in- og oculus ‘øye, knopp’

Betydning og bruk

  1. i støperiteknikk: tilsette stoff for å utløse krystallisasjon

okulering

substantiv hankjønn eller hunkjønn

Betydning og bruk

det å okulere;
poding av en knopp fra én plante til en annen;

okulasjon

substantiv hankjønn

Betydning og bruk

det å okulere;
poding av en knopp fra én plante til en annen;

Nynorskordboka 6 oppslagsord

skulere, skolere

skulera, skolera

verb

Opphav

truleg av nederlandsk scholieren; samanheng med skule (1

Tyding og bruk

lære opp, utdanne
Døme
  • skulere seg i administrasjon;
  • gå på kurs for å skulere seg;
  • verksemda skulerer dei tilsette
  • brukt som adjektiv:
    • godt skulerte lærarar;
    • ei skulert songrøyst

skulering, skolering

substantiv hokjønn

Opphav

av skulere

Tyding og bruk

det å lære opp eller utdanne
Døme
  • verksemda driv skulering og kursing av ulike typar fagfolk

okulere

okulera

verb

Opphav

frå tysk; av latin inoculare, av in ‘i’ og oculus ‘auge’

Tyding og bruk

pode (2, 1) ein knopp frå ei plante inn i ei anna
Døme
  • okulere eit plommetre

okulasjon

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

det å okulere;
poding av ein knopp frå ei plante til ei anna;

okulering

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

det å okulere;
poding av ein knopp frå ei plante inn i ei anna;

inokulere

inokulera

verb

Opphav

av latin inoculare, av in- og oculus ‘auge, knopp’

Tyding og bruk

  1. pode inn;
  2. i støyperiteknikk: tilsetje stoff for å utløyse krystallisering