Gå til hovudinnhald
Tilgjenge
ordbøkene.no
, Bokmålsordboka og Nynorskordboka
Bokmålsordboka og Nynorskordboka
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Meny
Hjelp
Om ordbøkene
Innstillingar
Kontakt oss
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Avansert søk
Vanleg søk
Ordbøker
Begge ordbøkene
Bokmålsordboka
Nynorskordboka
Søk
Oppslagsord
Med bøygde former
Fritekstsøk
Ordklasse
alle
verb
substantiv
adjektiv
pronomen
determinativ
adverb
preposisjonar
konjunksjonar
subjunksjonar
interjeksjonar
Nullstill
Listevisning
Søkjehjelp
16 treff
Bokmålsordboka
6
oppslagsord
knatt
substantiv
hankjønn
Vis bøyning
Opphav
norrønt
knattr
Betydning og bruk
liten bergtopp
;
knaus
som etterledd i ord som
fjellknatt
Artikkelside
knatte
verb
Vis bøyning
Opphav
beslektet
med
knatre
Betydning og bruk
hakke, pikke
Eksempel
knatte på et vindu
Artikkelside
knette
verb
Vis bøyning
Opphav
norrønt
knetta
Betydning og bruk
gi et lite smell
Eksempel
det
knetter
i tømmerveggene
gi lyd fra seg
Eksempel
det knatt ikke i henne
Artikkelside
nut
substantiv
hankjønn
Vis bøyning
Opphav
norrønt
hnútr
‘kul, knute’
Betydning og bruk
avrundet, høy fjelltopp
;
knatt
Artikkelside
knaus
substantiv
hankjønn
Vis bøyning
Opphav
mellomnorsk
knauss
Betydning og bruk
knatt
,
klant
som etterledd i ord som
bergknaus
Artikkelside
fjellknatt
substantiv
hankjønn
Vis bøyning
Betydning og bruk
knatt
på fjell
Artikkelside
Nynorskordboka
10
oppslagsord
knatt
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
norrønt
knattr
Tyding og bruk
liten bergtopp
;
knaus
som etterledd i ord som
fjellknatt
Artikkelside
kna
verb
Vis bøying
Opphav
norrønt
knoða
Tyding og bruk
elte
(
2
II)
,
knode
(
2
II
, 1)
,
knø
Døme
kna deig
Artikkelside
knatte
2
II
knatta
verb
Vis bøying
Opphav
samanheng
med
knatre
Tyding og bruk
banke lett
;
hakke, pikke
Døme
han knatta i bordet
Artikkelside
knette
knetta
verb
Vis bøying
Opphav
norrønt
knetta
Tyding og bruk
gje eit veikt smell
Døme
det knett i veggen
knyste
;
mukke
(
2
II)
Døme
det knatt ikkje i henne
Artikkelside
nut
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
norrønt
hnútr
‘kul, knute’
Tyding og bruk
avrunda, høg fjelltopp
;
knatt
Artikkelside
knaus
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
mellomnorsk
knauss
Tyding og bruk
knatt
,
klant
som etterledd i ord som
bergknaus
Artikkelside
knatte
1
I
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
norrønt
knatti
Tyding og bruk
knatt
Artikkelside
knabb
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
samanheng
med
knapp
(
1
I)
Tyding og bruk
rundvoren bergtopp
;
knatt
Døme
over knabb og knaus
tjukk person eller velvakse dyr
Artikkelside
fjellknatt
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Tyding og bruk
knatt
på fjell
Artikkelside
skolt
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
norrønt
skoltr
;
truleg
samanheng
med
skalle
(
1
I)
Tyding og bruk
haus
, (hjerne)skalle,
panne
(
2
II)
Døme
slå seg i skolten
;
få noko inn i skolten
–
lære, skjøne noko
lite, rundt berg
;
rund knatt, knaus
Artikkelside