Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 29 oppslagsord

strimmel

substantiv hankjønn

Opphav

av strime

Tyding og bruk

langt, smalt stykke;
smal remse
Døme
  • papirstrimmel;
  • tystrimmel;
  • skjere kjøtet i strimlar;
  • ein smal strimmel land

one

substantiv hokjønn

Opphav

jamfør svensk dialekt ån, åne

Tyding og bruk

strimmel eller teig av eng, åker eller skog

laske 1

substantiv hankjønn

Opphav

av lågtysk lasche ‘kileforma strimmel’

Tyding og bruk

  1. kile i eit klesplagg;
  2. (jern)stykke til å binde saman til dømes to bjelkar med;

lengje 1, lenge 1

substantiv hokjønn

Opphav

i tydinga ‘taustropp, kjetting’ frå mellomnedertysk; i tydinga ‘strimmel’ av lang (2

Tyding og bruk

  1. lykkje, stropp av tau eller kjetting til å slå om gods som skal heisast opp
  2. strimmel, særleg av skinn eller hud

bast

substantiv hankjønn eller inkjekjønn

Opphav

norrønt bast

Tyding og bruk

  1. seigt cellevev hos tre, buskar og planter
  2. strimmel eller band av bast (1)

geire

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

kant, strimmel (på til dømes klede)

våd

substantiv hokjønn

Opphav

norrønt váð; samanheng med veve

Tyding og bruk

  1. stykke av ein vev;
    duk med heile vevbreidda
  2. strimmel, rute (som eit segl er samansett av)
  3. (del av ei) not;

vevling

substantiv hankjønn

Opphav

frå nederlandsk eigenleg ‘voven line’

Tyding og bruk

  1. stigesteg av tau eller treverk mellom vanta i ein rigg
  2. brei strimmel av ulltøy til å ha kring handleddet;

veik 1, veike 2

substantiv hankjønn

Opphav

frå lågtysk

Tyding og bruk

tråd, strimmel av tvinna eller vove garn som syg opp brennstoff i lys (1, 5) eller lampe og brenn med klar flamme

trespon

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

tynn strimmel av tre (1, 2)