Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 118 oppslagsord

fistelrøyst

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

englerøyst

substantiv hokjønn

Opphav

av engel

Tyding og bruk

mild og fager røyst (1), som om ho kom frå ein engel
Døme
  • spørje med englerøyst

buldre 1

buldra

verb

Opphav

av lågtysk bulderen; lydord

Tyding og bruk

  1. Døme
    • sjøen bryt og buldrar
    • brukt som adjektiv
      • buldrande fossar;
      • helse med buldrande røyst
  2. tale høgt og bråkande (og sint)
    Døme
    • banne og buldre
  3. om orrhane: få fram ein rullande gurglelyd under leik (5)

skjerande

adjektiv

Tyding og bruk

om lyd: kvass, uharmonisk
Døme
  • ha ei skjerande røyst
  • som adverb
    • spele skjerande falskt

voluminøs

adjektiv

Tyding og bruk

  1. romstor, omfangsrik
    • eit voluminøst materiale
    • ei røyst med voluminøs velklang

vokal 1

substantiv hankjønn

Opphav

latin substantivering av vocalis (littera) ‘klangfull (bokstav)’ av vox ‘røyst’

Tyding og bruk

stemd språklyd som ein lagar med artikulasjonsorgana når ein lèt luft strøyme meir eller mindre fritt ut gjennom munnen;
sjølvlyd, motsett konsonant
Døme
  • halvvokal;
  • vokalane våre er a, e, i, o, u, y, æ, ø og å;
  • låge, høge vokalar;
  • korte, lange vokalar

votum

substantiv inkjekjønn

Opphav

latin ‘lovnad, ynske’, av vovere ‘love høgtideleg’

Tyding og bruk

røyst gjeven i ei røysting;
skriftleg eller munnleg grunngjeving for røysting;
utfall av røysting
Døme
  • mistillitsvotum;
  • særvotum

vokal 2

adjektiv

Opphav

latin vocalis; sjå vokal (1

Tyding og bruk

som gjeld bruken av (song)røyst;
som blir sungen eller kan syngjast
Døme
  • ei malmfull røyst bar over dei vokale vanskane;
  • vokal og instrumental musikk

vokabel

substantiv hankjønn

Opphav

gjennom fransk; frå latin vocabulum ‘namn, nemning’, opphavleg av vox ‘røyst’

Tyding og bruk

velkjend, velkjent

adjektiv

Opphav

av vel (2

Tyding og bruk

som mange kjenner
Døme
  • ei velkjend røyst;
  • temaet skulle vere velkjent