Avansert søk

86 treff

Bokmålsordboka 36 oppslagsord

Nynorskordboka 50 oppslagsord

sjøkadett

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

elev som utdannar seg til sjøoffiser

sjuandeklassing

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

elev i ei sjuandeklasse

sjetteklassing

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

elev i ei sjetteklasse

sikh

substantiv hankjønn

Opphav

hindi ‘elev, læresvein’

Tyding og bruk

medlem av eit indisk religionssamfunn i Punjab i India

fuks

substantiv hankjønn

Opphav

tysk Fuchs ‘rev’

Tyding og bruk

  1. mørkeraud hest
  2. dårlegaste elev i ei klasse, motsett duks
  3. samantvinna kabelgarn til matter eller seisingar

flittig

adjektiv

Opphav

frå lågtysk; av flid

Tyding og bruk

  1. som arbeider hardt og viser flid;
    Døme
    • ein flittig elev
    • brukt som adverb
      • arbeide flittig
  2. Døme
    • flittige turar til hytta

duks

substantiv hankjønn

Opphav

av latin dux ‘førar’

Tyding og bruk

  1. forelda: flinkaste elev;
    motsett fuks (3)
    Døme
    • vere duksen i klassen
  2. i overført tyding: flinkast i si klasse eller gruppering
    Døme
    • Noreg har rykka heilt opp i teten blant duksane i verdsklassa

bortebuar

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

elev, student som ikkje bur hos foreldra under studia

befalselev

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

elev ved ein befalsskule

adept

substantiv hankjønn

Uttale

adepˊt

Opphav

av latin adeptus ‘som har oppnådd’

Tyding og bruk

  1. person som er innvigd i ein (hemmeleg) orden eller sjeldan vitskap
  2. i mellomalderen: alkymist
  3. allvitar, (sjølvoppnemnd) ekspert
  4. Døme
    • mentor og adept møtest ofte