Avansert søk

42 treff

Bokmålsordboka 3 oppslagsord

Nynorskordboka 39 oppslagsord

skalle 4

skalla

verb

Opphav

av skalle (1

Tyding og bruk

støyte med panna
Døme
  • skalle ein fotball;
  • skalle nokon i andletet

skalle 1

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt skalli; samanheng med skål (1

Tyding og bruk

  1. Døme
    • ha rukker i skallen;
    • flytte brillene opp i skallen;
    • ha lite vit i skallen
  2. puff, støyt med panna;
    jamfør springskalle
    Døme
    • gje nokon ein skalle
  3. tørr, steinete jordrygg
  4. banke (1, 1), grunne i sjøen

panne 1

substantiv hokjønn

Opphav

norrønt panna, gjennom lågtysk, frå mellomalderlatin av; latin patina ‘skål, fat’

Tyding og bruk

  1. steikjekar
    Døme
    • flesket freser i panna
  2. Døme
    • pott og panne(eigl ‘kopp og kar’) den som ordnar alt
  3. større kjel eller kar, til koking, destillering, brygging eller liknande

pannehår

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

hår som ligg ned over panna;

panne 2

substantiv hokjønn

Opphav

same opphav som panne (1

Tyding og bruk

øvste og fremste delen av hovudet;
Døme
  • få eit slag i panna

einhyrning

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt einhyrningr, av lågtysk einhornink, opphavleg av latin unicornius; av ein (2 og horn

Tyding og bruk

fabeldyr som liknar ein hest, med eit spist horn midt i panna

blomekrans

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

Døme
  • blomekrans kring panna;
  • leggje blomekrans på krigsminnesmerket

bles

substantiv inkjekjønn

Opphav

truleg samanheng med norrønt blys ‘fakkel, bluss’

Tyding og bruk

særleg på hest: lys eller kvit stripe eller flekk nedetter panna

avteikn

substantiv inkjekjønn

Opphav

etter tysk Abzeichen

Tyding og bruk

særleg om husdyr: flekk eller stripe som skil seg ut frå grunnfargen
Døme
  • ha eit kvitt avteikn i panna