Avansert søk

36 treff

Bokmålsordboka 18 oppslagsord

unormal

adjektiv

Betydning og bruk

ikke alminnelig;
Eksempel
  • en unormal situasjon;
  • ha unormal hjerterytme;
  • unormal oppførsel;
  • ikke la noen fortelle deg at du er unormal
  • brukt som adverb:
    • en unormalt kald vinter;
    • unormalt høye priser

vrangforestilling

substantiv hunkjønn eller hankjønn

Betydning og bruk

  1. uriktig idé om eller oppfatning av noe
    Eksempel
    • mange har vrangforestillinger om forholdene i andre land
  2. unormal forestilling som ikke samsvarer med virkeligheten (hos psykisk syk person)
    Eksempel
    • ha vrangforestillinger om å bli forfulgt, forgiftet eller spionert på

vatersott

substantiv hunkjønn eller hankjønn

Opphav

av lavtysk watersucht

Betydning og bruk

unormal oppsamling av væske i kroppshuler og kroppsvev, uten sammenheng med betennelse;

trommesyke, trommesjuke

substantiv hankjønn

Opphav

av tromme (1

Betydning og bruk

sykdom hos drøvtyggere med unormal oppblåsing av magen på grunn av sterk gassdannelse

smaksfeil

substantiv hankjønn

Betydning og bruk

unormal smak;
Eksempel
  • vin med smaksfeil

sykeliggjøring, sjukeliggjøring, sykliggjøring, sjukliggjøring

substantiv hankjønn eller hunkjønn

Betydning og bruk

det å framstille en person eller situasjon som syk eller unormal
Eksempel
  • unngå sykeliggjøring av hverdagsplager

sykelig, syklig, sjukelig, sjuklig

adjektiv

Betydning og bruk

  1. som ofte er syk;
    Eksempel
    • barnet er sykelig
  2. Eksempel
    • ha en sykelig angst for noe

aberrasjon

substantiv hankjønn

Uttale

aberasjoˊn

Opphav

av latin aberrare ‘vike av’

Betydning og bruk

  1. i astronomi: tilsynelatende endring i en stjernes posisjon på grunn av lysets og jordas bevegelse
  2. forskjell mellom en gjenstand og det bildet en får av gjenstanden når lysstrålene fra den brytes gjennom en linse (3)
  3. i biologi: unormal endring i et kromosom under celledeling

bulimi

substantiv hankjønn

Opphav

av gresk bous ‘okse’ og limos ‘sult’

Betydning og bruk

psykisk lidelse med unormal sultfølelse, overspising og oppkast

-mani

substantiv hankjønn

Opphav

samme opprinnelse som mani

Betydning og bruk

suffiks i substantiv som betegner en unormal tilbøyelighet eller urimelig forkjærlighet for det som førsteleddet nevner;
i ord som kleptomani og pyromani

Nynorskordboka 18 oppslagsord

unormal

adjektiv

Tyding og bruk

Døme
  • unormal temperatur;
  • unormale tilstandar;
  • unormal åtferd;
  • ha klare oppfatningar av kva som er normalt, unormalt og avvikande
  • brukt som adverb:
    • unormalt stor trafikk;
    • det var unormalt mykje regn i mai

vrangførestilling, rangførestilling

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

  1. urett idé om eller oppfatning av noko
    Døme
    • ha vrangførestillingar om tilhøva i andre land
  2. unormal førestilling som ikkje er i samsvar med røynda (hos psykisk sjuk person)
    Døme
    • ha vrangførestillingar om å bli forfølgd, forgifta eller spionert på

vatersott

substantiv hokjønn

Opphav

av lågtysk watersucht

Tyding og bruk

unormal opphoping av væske i kroppsholer og vev som ikkje har samband med betennelse;

smaksfeil

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

unormal smak;
Døme
  • mjølk med smaksfeil

sjukeleggjering, sjukleggjering

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

det å framstille ein person eller situasjon som sjuk eller unormal
Døme
  • bli utsett for sjukeleggjering på grunn av vekta

sjukleg, sjukeleg

adjektiv

Tyding og bruk

  1. som ofte er sjuk;
    Døme
    • barnet er sjukleg
  2. Døme
    • ha ein sjukleg angst for noko

punksjon

substantiv hankjønn

Opphav

av latin pungere ‘stikke’

Tyding og bruk

det å føre inn ein kanyle (2) i kroppsvev eller organ for å ta ut prøver, sprøyte inn medikament eller fjerne unormal væske;

anormal

adjektiv

Opphav

av a- (2 og normal (2

Tyding og bruk

kreft

substantiv hankjønn

Opphav

gjennom lågtysk, frå latin cancer ‘kreps’, fordi ein kreftsvulst kan likne ein kreps; same opphav som kreps

Tyding og bruk

  1. samnemning for sjukdomar med unormal cellevekst i eit organ eller vev
    Døme
    • ho fekk kreft i magen;
    • fleire enn før overlever kreft
  2. samnemning for plantesjukdomar som syner seg med sår og oppsvellingar på stamme eller greiner
    Døme
    • kreft på poteter;
    • epletreet har kreft

aberrasjon

substantiv hankjønn

Uttale

aberasjoˊn

Opphav

frå latin , av aberrare ‘vike av’

Tyding og bruk

  1. i astronomi: tilsynelatande endring i posisjonen til ei stjerne på grunn av jordrørsla og lysfarten
  2. feil i biletet frå ei linse
  3. i biologi: unormal endring i eit kromosom under celledelinga