Avansert søk

4 treff

Bokmålsordboka 2 oppslagsord

skutelsvein

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt skutilsveinn, av skutill ‘fat’; opphavlig fra latin scutella ‘tallerken’

Betydning og bruk

om norrøne forhold
  1. gutt, tjener som vartet opp ved måltid
  2. hirdmann av høy rang

svein

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt sveinn ‘ung mann, gutt’

Betydning og bruk

om eldre forhold: unggutt, særlig ung tjener, svenn (1)
Eksempel
  • kjertesvein, skutelsvein

Nynorskordboka 2 oppslagsord

skutelsvein

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt skutilsveinn av skutill ‘fat’; opphavleg frå latin

Tyding og bruk

i norrøn tid:
  1. gut, tenar som varta opp ved måltida
  2. hirdmann med høg rang

svein

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt sveinn ‘gut’

Tyding og bruk

  1. særleg før: ung gut (som er tenar)
    Døme
    • bruresvein;
    • følgjesvein;
    • kjertesvein;
    • skutelsvein
  2. handverkar som har løyst sveinebrev
    Døme
    • målarsvein;
    • skreddarsvein
  3. mann som ikkje har hatt samleie; jamfør møy (2)