Gå til hovudinnhald
Tilgjenge
ordbøkene.no
, Bokmålsordboka og Nynorskordboka
Bokmålsordboka og Nynorskordboka
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Meny
Hjelp
Om ordbøkene
Innstillingar
Kontakt oss
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Avansert søk
Vanleg søk
Ordbøker
Begge ordbøkene
Bokmålsordboka
Nynorskordboka
Søk
Oppslagsord
Med bøygde former
Fritekstsøk
Ordklasse
alle
verb
substantiv
adjektiv
pronomen
determinativ
adverb
preposisjonar
konjunksjonar
subjunksjonar
interjeksjonar
Nullstill
Listevisning
Søkjehjelp
11 treff
Bokmålsordboka
7
oppslagsord
mudd
,
mutt
1
I
substantiv
hankjønn
Vis bøyning
Opphav
av
samisk
muoddá
,
akkusativ
og
genitiv
muottá
Betydning og bruk
pelskofte,
pesk
Artikkelside
mutt
2
II
adjektiv
Vis bøyning
Opphav
jamfør
mumle
og
mukke
Betydning og bruk
fåmælt og sur
;
tverr, gretten
Eksempel
han er mutt og irritabel
;
et
mutt
svar
Artikkelside
tverr
adjektiv
Vis bøyning
Opphav
norrønt
þverr
,
egentlig
‘som går på tvers’
Betydning og bruk
plutselig
,
brå
;
jamfør
tverrstanse
Eksempel
en tverr vending til venstre
bestemt
Eksempel
han sa tvert nei til forslaget
vrang
,
gretten
Eksempel
være
tverr
og mutt
Artikkelside
trumpet
,
trumpete
adjektiv
Vis bøyning
Opphav
av
i dialekter
trump
‘vrangvillig kar’
Betydning og bruk
mutt
(
2
II)
,
tverr
,
uomgjengelig
Artikkelside
sær
adjektiv
Vis bøyning
Opphav
norrønt
sér
,
egentlig
‘for seg, særskilt’,
dativ
av refleksivt pronomen tredje
person
Betydning og bruk
egen
(
1
I)
,
rar
Eksempel
være
sær
av seg
;
ha
sære
meninger
mutt
(
2
II)
,
furten
Eksempel
nå må du ikke bli
sær
Artikkelside
sur
adjektiv
Vis bøyning
Opphav
norrønt
súrr
Betydning og bruk
med ubehagelig, skarp smak
eller
lukt
;
motsatt
søt
Eksempel
sure
plommer
;
rognebær er
sure
;
sure
oppstøt
;
snadda var
sur
;
sur
røyk
;
melka var blitt
sur
i kjemi
: som har egenskaper som en syre
;
som har en pH-verdi under 7
;
motsatt
basisk
Eksempel
en
sur
løsning
;
sur
nedbør
;
sure
vassdrag
vasstrukken
,
vannsyk
Eksempel
sur
jord
rennende
sure
øyne
råkald
Eksempel
det er
surt
ute i dag
;
sur
vind
hard
,
stri
(
2
II)
Eksempel
surt
tjente penger
;
gjøre livet
surt
for en
misfornøyd
,
mutt
(
2
II)
Eksempel
en
sur
gammel grinebiter
;
ingen
sure
miner
;
se
surt
på en
Artikkelside
stuss
4
IV
adjektiv
Vis bøyning
Opphav
tysk
;
beslektet
med
stuss
(
2
II)
Betydning og bruk
ordknapp
,
mutt
(
2
II)
Eksempel
sitte
stuss
og tverr
Artikkelside
Nynorskordboka
4
oppslagsord
mudd
,
mutt
1
I
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
av
samisk
muoddá
,
akkusativ
og
genitiv
muottá
Tyding og bruk
pelskufte,
pesk
Artikkelside
mutt
2
II
adjektiv
Vis bøying
Opphav
jamfør
mumle
og
mukke
(
2
II)
Tyding og bruk
fåmælt og sur
;
tverr, gretten
Døme
ho er mutt og avvisande
;
eit mutt svar
Artikkelside
sur
2
II
adjektiv
Vis bøying
Opphav
norrønt
súrr
;
samanheng
med
suge
(
2
II)
Tyding og bruk
om lukt, smak: ram, skarp, vond,
motsett
søt
(1)
Døme
sure plommer
;
få sure oppstøytar
;
sur røyk
;
snadda var sur
;
mjølka hadde vorte sur
i kjemi: som har eigenskapar som ei syre
;
som har ein pH-verdi under 7,
motsett
basisk
Døme
ei sur løysning
;
sur nedbør
;
sure vassdrag
rå
(
5
V)
,
vass-sjuk
Døme
sur jord
rennande
sure auge
kald og rusken
;
kvass
(
2
II)
Døme
det er surt ute i dag
;
sur vind
hard
,
stri
(
2
II)
Døme
surt slit
;
gjere livet surt for ein
utriveleg
,
vanskeleg
gretten
,
misnøgd
;
mutt
(
2
II)
Døme
sint og sur
negativ
(
2
II)
sur kritikk
Artikkelside
stuss
4
IV
adjektiv
Vis bøying
Opphav
frå
tysk
;
samanheng
med
stuss
(
2
II)
Tyding og bruk
fåmælt
,
still
(
2
II)
,
tankefull
gå stuss og still
ordknapp
,
mutt
(
2
II)
stuss og tverr
Artikkelside