Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 10 oppslagsord

jurist

substantiv hankjønn

Opphav

frå mellomalderlatin jurista; av latin jus ‘rett’

Tyding og bruk

person med juridisk universitetsutdanning
Døme
  • vere utdanna jurist;
  • søkje hjelp hos ein jurist

protokollsekretær

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

jurist i Høgsterett som hjelper domarar og prosessfullmektigar i rettsforhandlingar

politiadvokat

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

jurist i påtalemakta som blant anna møter i retten som aktor

politijurist

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

jurist som arbeider for politiet og påtalemakta;
jamfør aktor

lagmann

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt lǫgmaðr; av lag-

Tyding og bruk

  1. om eldre forhold: lovkunnig mann som tolka lova på tinget (2;
    domar

lagdomar, lagdommar

substantiv hankjønn

Opphav

av lag-

Tyding og bruk

jurist som er fast utnemnd som domar i lagmannsrett

konsultasjon

substantiv hankjønn

Opphav

frå latin; jamfør konsultere

Tyding og bruk

rådspørjing i samtale (med lege, jurist);
Døme
  • betale for ein konsultasjon

jourhavande

adjektiv

Opphav

førsteleddet frå fransk ‘dag’

Tyding og bruk

Døme
  • jourhavande jurist i politidistriktet
  • brukt som substantiv
    • snakke med jourhavande

advokatfullmektig

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

jurist som er tilsett hos ein advokat (1);

advokat

substantiv hankjønn

Uttale

advokaˊt

Opphav

av latin advocare ‘tilkalle’

Tyding og bruk

  1. person med juridisk embetseksamen som har løyve til å hjelpe andre i rettslege saker;
    Døme
    • rådføre seg med ein advokat
  2. i overført tyding: forkjempar, ivrig talsmann
    Døme
    • ein god advokat for masseidretten

Faste uttrykk

  • djevelens advokat
    person som peikar på dei negative sidene ved ei sak eller kjem med innvendingar