Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 8 oppslagsord

avgrunn

substantiv hankjønn

Opphav

frå lågtysk

Tyding og bruk

  1. høgt stup ned mot eit djup ein ikkje ser botnen av;
    djup kløft
    Døme
    • geita ramla rett i avgrunnen
  2. i overført tyding: stor meiningsskilnad
    Døme
    • det var ein avgrunn mellom dei i synet på religionen

kav 1

substantiv inkjekjønn

Opphav

norrønt kaf ‘neddukking, sjø(djup)'

Tyding og bruk

Døme
  • søkke ned i kavet

Faste uttrykk

  • i søkk og kav
    i store mengder;
    massevis
    • dei har pengar i søkk og kav

ginnungagap

substantiv inkjekjønn

Opphav

frå norrønt; av gine og gap (2

Tyding og bruk

  1. G- i norrønt mytologi: avgrunn før verda vart skapt
  2. stort gap (særleg II,3), ovstor avstand
    Døme
    • eit ginnungagap mellom rike og fattige

avgrunnsdjup

adjektiv

Opphav

av avgrunn

Tyding og bruk

  1. svært djup
  2. i overført tyding: svært stor
    Døme
    • ein avgrunnsdjup skilnad

svelg 2

substantiv inkjekjønn

Opphav

norrønt svelgr m

Tyding og bruk

  1. attarste del av munnhola
  2. Døme
    • breelva rann ned i eit svelg;
    • eit svelg mellom krav og tilbod

sluk 2

substantiv inkjekjønn

Opphav

av sluke

Tyding og bruk

  1. Døme
    • eit botnlaust sluk
  2. avløpsopning
    Døme
    • sluket på baderomsgolvet er tett

gjel 2

substantiv inkjekjønn

Opphav

norrønt gil; samanheng med geil og gine

Tyding og bruk

  1. (trong, djup) kløft i berg eller fjell
    • eit stygt gjel
  2. i overført tyding: avgrunn, gap (2
    • det er eit gjel mellom meiningane deira

brådjup 1

substantiv inkjekjønn

Opphav

jamfør djup (1

Tyding og bruk

Døme
  • han står på brua og ser i brådjupet