Artikkelside

Nynorskordboka

avgrunn

substantiv hankjønn
Bøyningstabell for dette substantivet
eintalfleirtal
ubunden formbunden formubunden formbunden form
ein avgrunnavgrunnenavgrunnaravgrunnane

Opphav

frå lågtysk

Tyding og bruk

  1. høgt stup ned mot eit djup ein ikkje ser botnen av;
    djup kløft
    Døme
    • geita ramla rett i avgrunnen
  2. i overført tyding: stor meiningsskilnad
    Døme
    • det var ein avgrunn mellom dei i synet på religionen