Avansert søk

3 treff

Nynorskordboka 3 oppslagsord

triumfator

substantiv hankjønn

Uttale

triumfaˊtor

Opphav

frå latin; jamfør triumf

Tyding og bruk

-tor

substantiv hankjønn

Opphav

frå latin; same opphav som -or, med -t- frå perfektum partisipp av det verbet som substantivet er avleidd av

Tyding og bruk

brukt i nemningar for handlande personar, apparat, instrument og liknande;

triumfboge

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

  1. frittståande portal til minne om ein siger
  2. korboge (med eit krusifiks av Kristus som triumfator)