Avansert søk

14 treff

Nynorskordboka 14 oppslagsord

snare 2

snara

verb
kløyvd infinitiv: -a

Opphav

norrønt snara

Tyding og bruk

Døme
  • snare taumen rundt handa;
  • hesten snara seg i tjoret

Faste uttrykk

  • snare seg inn
    vikle seg inn

snare 1

substantiv hokjønn

Opphav

norrønt snara

Tyding og bruk

  1. fangstreiskap av metalltråd eller tvinna hestetagl for (små)vilt (er no forbode å bruke i Noreg)
    Døme
    • snare med rennelykkje;
    • setje snarer;
    • fange ryper og hare i snare
  2. Døme
    • leggje snarer for nokon;
    • bli fanga i si eiga snare

snar 2

adjektiv

Opphav

norrønt snarr; samanheng med snare (2

Tyding og bruk

kvikk, rask, snøgg;
jamfør snart
Døme
  • snar som eit lyn;
  • snar i snuinga;
  • vere snar til å oppfatte;
  • bringe saka til ei snarare løysing;
  • finne den snaraste vegen

Faste uttrykk

  • betre føre var enn etter snar
    det er betre å sjå seg føre enn å bøte på skadene etterpå

snerk, snerke 1

substantiv hankjønn

Opphav

samanheng med snare (2

Tyding og bruk

hinne på (særleg kokt) væske
Døme
  • ein kopp kakao med snerk

snar 1

substantiv inkjekjønn

Opphav

samanheng med snare (2

Tyding og bruk

skogholt, snipp av ein skog;
jamfør skogsnar
Døme
  • fuglane kvitra inne i snaret

snare seg inn

Tyding og bruk

vikle seg inn i;
Sjå: snare

gilder

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

felle, snare, glefse til dyrefangst;

lasso

substantiv hankjønn

Opphav

gjennom spansk lazo; frå latin laqueus ‘snare, snor’

Tyding og bruk

langt kastetau med rennelykkje til å fange inn dyr med
Døme
  • kaste lasso

attrapp

substantiv hankjønn

Opphav

fransk attrape ‘felle’

Tyding og bruk

snarefangst

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

fangst av (små)vilt i snare
Døme
  • snarefangst er med få unntak forbode