Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 35 oppslagsord

karbon 1

substantiv ubøyeleg

karbon 2

substantiv inkjekjønn

Uttale

karboˊn

Opphav

av latin carbo ‘kol’

Tyding og bruk

grunnstoff (1) med atomnummer 6, som finst fritt i naturen;
kjemisk symbol C

kalsiumkarbid

substantiv hankjønn eller inkjekjønn

Tyding og bruk

sambinding av kalsium og karbon (2 som luktar stramt, og som ein kan lage med å varme opp brend kalk og koks i ein smelteomn

natriumkarbonat

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

kjemisk sambinding av natrium, karbon og oksygen;

kolto

substantiv inkjekjønn

Opphav

jamfør to (2

Tyding og bruk

eldre nemning for karbon (2

kolstoff

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

eldre nemning for karbon (2

smijern, smijarn

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

mjukt jern med opptil 0,25 prosent karbon som kan smiast, men ikkje herdast; jamfør støypejern

kjønrøyk

substantiv hankjønn

Opphav

omlaga etter lågtysk kinrok av kin ‘furu’

Tyding og bruk

fargestoff av svart, finfordelt karbon (2

kol

substantiv inkjekjønn

Opphav

norrønt kol

Tyding og bruk

  1. svart, brennbart stoff som er rikt på karbon (2, anten vunne ut av berget eller laga ved å tørrdestillere tre
    Døme
    • bryte kol;
    • fyre med kol;
    • svart som kol
  2. Døme
    • teikne med kol

karbonbinding

substantiv hankjønn eller hokjønn

Tyding og bruk

prosess for å langtidslagre karbon (2 etter karbonfangst i eit reservoar eller i biomasse (1) slik at det ikkje når atmosfæren
Døme
  • auka treplanting kan bidra til meir karbonbinding