Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 24 oppslagsord

fjellsti, fjellstig

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

sti over fjellet

blåbærlyng

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

samanhengande dekke av blåbærplanter;
Døme
  • ein sti gjennom blåbærlyngen

varde 1

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt varði; samanheng med var (3

Tyding og bruk

  1. endereist stein;
    opplødde steinar som merkjer av ein fjelltopp, sti og liknande
    Døme
    • følgje vardane innover vidda

trakk

substantiv inkjekjønn

Opphav

norrønt traðk n, traðkr m

Tyding og bruk

  1. det å trakke;
    gang att og fram;
    Døme
    • eit stendig trakk utanfor døra;
    • eit fælt trakk av turistardvs stor ferdsel
  2. Døme
    • trakk etter haren

svinesti

substantiv hankjønn

Opphav

av sti (1

Tyding og bruk

inngjerding for griser
Døme
  • festlokalet såg ut som ein svinesti

sti 2, stig 1

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt stígr; samanheng med stige (2

Tyding og bruk

  1. smal (gang)veg;
    • gangsti;
    • krøtersti;
    • sykkelsti;
    • det går ein sti over fjellet
  2. etter Sal 119,9:

Faste uttrykk

  • halde stien sin rein
    te seg ulasteleg, vere lytelaus

stie

stia

verb

Opphav

norrønt stía ‘setje i sti (I)'

Tyding og bruk

gjere det faste dagsarbeidet i fjøset;
gje dyra fôr

steeple-chase

substantiv inkjekjønn

Uttale

stiˊpltsjeis

Opphav

engelsk av steeple, opphavleg same opphav som stopul 1, og; engelsk chase ‘jakt’

Tyding og bruk

hinderløp for hestar

slepe 1

substantiv hokjønn

Tyding og bruk

  1. slepeveg
    Døme
    • tømmerslepe

råk 2

substantiv hokjønn

Opphav

jamfør norrønt klaufrák f , n ‘fedriving, burekster’; samanheng med reke (3

Tyding og bruk

sti (2, tråkk (2, krøterveg