Avansert søk

27 treff

Bokmålsordboka 11 oppslagsord

spon

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt spánn

Betydning og bruk

  1. flis av tre eller annet materiale
    Eksempel
    • lukten av spon og sagmugg
  2. treskive til taktekking;

flis 1

substantiv hankjønn eller hunkjønn

Opphav

norrønt flís

Betydning og bruk

  1. lite, avlangt, tynt og flatt stykke av noe, særlig av tre;
    Eksempel
    • være tynn som en flis;
    • få en flis i fingeren
  2. i overført betydning: tynn person

Faste uttrykk

  • snu på flisa
    prøve en ny framgangsmåte

trespon

substantiv hankjønn

Betydning og bruk

tynn strimmel av tre (1, 2);
jamfør spon (1)

sponplate

substantiv hunkjønn eller hankjønn

Opphav

av spon

Betydning og bruk

plate limt sammen av opphøvlet og malt trevirke
Eksempel
  • et lite skur av sponplater

spontak

substantiv intetkjønn

Betydning og bruk

tak tekt med spon (2)

flisetak, flistak

substantiv intetkjønn

Betydning og bruk

hustak tekket med spon (2)

kutterspon

substantiv hankjønn

Betydning og bruk

spon fra maskinhøvling av trelast;
jamfør kutterflis

nør

substantiv hankjønn

Opphav

av nøre

Betydning og bruk

hop med spon, småved eller lignende til å nøre opp med

høvelspon

substantiv hankjønn

Betydning og bruk

spon etter høvling

filspon

substantiv hankjønn

Opphav

av fil (1

Betydning og bruk

spon (1) etter filing

Nynorskordboka 16 oppslagsord

spon

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt spánn, spónn; samanheng med spade (1

Tyding og bruk

  1. flis som er skoren ut av tre eller anna materiale
    Døme
    • det låg ein dunge spon under høvelbenken
  2. treskive til taktekking;

flis 1

substantiv hokjønn

Opphav

norrønt flís

Tyding og bruk

  1. lite, avlangt, tynt og flatt stykke av noko, særleg av tre;
    Døme
    • spikke fliser;
    • få flis i fingeren;
    • tynn som ei flis
  2. i overført tyding: tynn person

Faste uttrykk

  • snu på flisa
    prøve ein ny framgangsmåte

trespon

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

tynn strimmel av tre (1, 2);
jamfør spon (1)

spøne 2

spøna

verb

Opphav

kanskje samanheng med spon og spane (2

Tyding og bruk

  1. sparke i marka;
    Døme
    • spøne opp marka
  2. springe snøgt
    Døme
    • spøne i veg

spøne 1

substantiv hokjønn

Opphav

av spon, i tyding 2 av spøne (2

Tyding og bruk

spontak

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

tak tekt med spon (2)

sponplate

substantiv hokjønn

Opphav

av spon

Tyding og bruk

plate av samanpressa og limt trespon
Døme
  • bruke sponplater på innerveggene

rade 1

substantiv hankjønn

Opphav

truleg samanheng med norrønt hroði ‘rask, skrap’

Tyding og bruk

(haug av) spon, flis og liknande etter hogst

høvelspon

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

spon etter høvling

kaure 1

substantiv hankjønn

Opphav

same opphav som kåre (1

Tyding og bruk

  1. (høvel)spon;
  2. kile, lapp av tøy eller lêr