Avansert søk

11 treff

Bokmålsordboka 4 oppslagsord

gardvord

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt garðvǫrðr ‘gardvokter’

Betydning og bruk

vette som verner en gård, ofte tenkt som den første bonden på gården;
Eksempel
  • den norske fjøsnissen stammer fra gardvorden

haugbonde

substantiv hankjønn

Betydning og bruk

  1. vette som verner en gård, ofte tenkt som den første bonden på gården;

vord

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt vǫrðr; beslektet med vare (3

Betydning og bruk

Eksempel
  • gardvord;
  • hvert menneskes vord

tunkall

substantiv hankjønn

Opphav

av tun og kall (1

Betydning og bruk

overnaturlig vesen som bor på gården;

Nynorskordboka 7 oppslagsord

gardvord

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt garðvǫrðr ‘gardvaktar’

Tyding og bruk

vette, ofte tenkt som attergangar av ein forfar, som held til på (og vernar) garden;
Døme
  • gardvorden vakta gard og grunn

haugbonde, haugebonde

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

  1. vette som vernar ein gard, ofte tenkt som den første bonden på garden;

vord 2

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt vǫrðr; truleg samanheng med varde (3 og vare (3

Tyding og bruk

  1. usynleg følgje, vardøger, verjeånd;
    Døme
    • gardvord;
    • kvar manns vord eller følgje
  2. måte å te seg på
    Døme
    • ho har god vord med seg
  3. tynn og bleik person;

tunvord

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

tunkall

substantiv hankjønn

tuftekall

substantiv hankjønn

tomte 1

substantiv hankjønn