Avansert søk

2 treff

Nynorskordboka 2 oppslagsord

knuvl

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt knýfill ‘nyvle’

Tyding og bruk

  1. kloss, knott;
    knultre
  2. liten, tettvaksen person

knuvle

knuvla

verb

Opphav

av knue (2

Tyding og bruk

  1. klemme hendene kraftig mot eller om noko;
    Døme
    • ho knuvla papiret til ein ball
  2. puffe, støyte;