Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 17 oppslagsord

kvalbiff

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

biff av kvalkjøt

tournedos

substantiv hankjønn

Uttale

turn(e)dåˊ

Opphav

fransk av tourner ‘vende’ og dos ‘rygg’

Tyding og bruk

liten biff, steikt raskt på begge sider

råsteikje, råsteike

råsteikja, råsteika

verb

Tyding og bruk

steikje (1) på utsida, men ikkje heilt gjennom
Døme
  • råsteikt biff, brød

rundbiff

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

biff av det tjukkaste kjøtet på låret

chateaubriand

substantiv hankjønn

Uttale

sjatåbrianˊg

Opphav

frå fransk; etter namnet til F.R. de Chateaubriand, 1768–1884

Tyding og bruk

biff (1, 1) av ei tjukk skive oksefilet

biffkjøt, biffkjøtt

substantiv inkjekjønn

Tyding og bruk

kjøt som høver til biff (1, 1)

bankebiff

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

stykke av biff (1, 1) som blir banka møyrt før det blir steikt