Gå til hovudinnhald
Tilgjenge
ordbøkene.no
, Bokmålsordboka og Nynorskordboka
Bokmålsordboka og Nynorskordboka
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Meny
Hjelp
Om ordbøkene
Innstillingar
Kontakt oss
NN
Nettsidespråk,
, Display language
, Мова
Avansert søk
Vanleg søk
Ordbøker
Begge ordbøkene
Bokmålsordboka
Nynorskordboka
Søk
Oppslagsord
Med bøygde former
Fritekstsøk
Ordklasse
alle
verb
substantiv
adjektiv
pronomen
determinativ
adverb
preposisjonar
konjunksjonar
subjunksjonar
interjeksjonar
Nullstill
Listevisning
Søkjehjelp
Eitt treff
Nynorskordboka
75
oppslagsord
sinke
4
IV
sinka
verb
Vis bøying
Opphav
av
sinke
(
2
II)
Tyding og bruk
felle saman bord, plankar, stokkar
og liknande
i rett vinkel med sinkar
Døme
sinke saman hjørna på ei kasse
Artikkelside
sentralvinkel
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Tyding og bruk
vinkel med toppunktet i sentrum av ein sirkel, til skilnad frå
periferivinkel
Artikkelside
radialdekk
substantiv
inkjekjønn
Vis bøying
Tyding og bruk
bildekk der kordtrådane går i rett vinkel på slitebana;
jamfør
diagonaldekk
Artikkelside
periferivinkel
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Tyding og bruk
vinkel med toppunkt på ein sirkelomkrins
Artikkelside
parallakse
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
frå
gresk
‘avvik, endring’
Tyding og bruk
i
astronomi
: vinkel som siktelinja fram til eit punkt langt borte lagar med siktelinja frå ein annan stad til same punktet
Artikkelside
nabovinkel
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Tyding og bruk
i
matematikk
: vinkel som har eitt bein sams med ein annan vinkel som han utgjer 180° saman med
Artikkelside
gjæringsvinkel
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
av
gjære
(
2
II)
Tyding og bruk
vinkel
(1)
mellom to trestykke som er
gjæra
(
2
II)
saman
verktøy til å måle opp vinkelen når ein gjærar
Artikkelside
gjære
2
II
gjæra
verb
Vis bøying
Opphav
av
tysk
gehren
;
samanheng
med
geir
Tyding og bruk
felle saman skråskorne trestykke til ein vinkel
Artikkelside
diagonal
1
I
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
gjennom
latin
,
frå
gresk
dia-
og
gonia
‘vinkel’
;
jamfør
dia-
Tyding og bruk
rett linje som går frå eitt hjørne i ein mangekant til eit anna utan å falle saman med noka side
Artikkelside
deklinasjon
substantiv
hankjønn
Vis bøying
Opphav
frå
latin
;
jamfør
deklinere
Tyding og bruk
bøying
eller
bøyingsklasse av substantiv, adjektiv, determinativ og pronomen
;
jamfør
konjugasjon
(1)
og
komparasjon
(2)
Døme
pugge deklinasjonar
;
deklinasjon av pronomen
i
astronomi
: vinkelavstand mellom himmelekvator og ein himmellekam, målt i grader
Døme
sommarsolkverv er tidspunktet der sola når den største nordlege deklinasjonen
vinkel mellom den sanne nordretninga og den retninga magnetnåla til eit
kompass
peikar
;
misvising
Døme
i Tromsø er den magnetiske deklinasjonen seks grader
Artikkelside
Forrige side
Side 7 av 8
Neste side
Resultat per side:
10
20
50
100