Avansert søk

Eitt treff

Nynorskordboka 124 oppslagsord

hertuginne

substantiv hokjønn

Opphav

norrønt hertoginna

Tyding og bruk

(tittel for) adelskvinne med høgaste rang
Døme
  • hertuginna av York

herse 1

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt hersir

Tyding og bruk

tittel for hovding i vikingtida, særleg på Vestlandet
Døme
  • Erling Skjalgsson var herse

hertug

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt hertogi, av lågtysk hertoch; av hær opphavleg ‘hærførar’

Tyding og bruk

  1. (tittel for) adelsmann med høgaste rang
    Døme
    • hertugen av Edinburgh
  2. om eldre forhold: hærførar, stammehovding;

herr 2

substantiv ubøyeleg

Opphav

same opphav som herre (1

Tyding og bruk

tittel (2) brukt føre namn og titlar på menn;
forkorta hr.
Døme
  • herr Olsen;
  • herr direktør

emir

substantiv hankjønn

Opphav

av arabisk amir ‘fyrste’

Tyding og bruk

(tittel for) statsoverhovud i visse muslimske, særleg arabiske, land
Døme
  • emiren av Bahrain

eminense

substantiv hankjønn

Opphav

gjennom fransk, frå latin eminere; jamfør eminent

Tyding og bruk

tittel for høgtståande katolsk geistleg

Faste uttrykk

  • grå eminense
    person som held seg i bakgrunnen, men likevel har stor reell makt i kraft av å påverke mektige personar
    • ein grå eminense i amerikansk musikkliv

EM-tittel

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

heiderstittel

substantiv hankjønn

Tyding og bruk

Døme
  • ho kan smykke seg med heiderstittelen Årets namn

grev 2

substantiv ubøyeleg

Opphav

same opphav som greve

Tyding og bruk

tittel for greve føre namnet
Døme
  • grev Wedel Jarlsberg

geheimeråd, geheimråd

substantiv hankjønn

Opphav

frå tysk; av råd (2

Tyding og bruk

om eldre forhold: tittel for høgare embetsmann