Avansert søk

Eitt treff

Bokmålsordboka 2 oppslagsord

runn, runne

substantiv hankjønn

Opphav

norrønt runnr; beslektet med renne (1

Betydning og bruk

busk, kratt, treklynge

rinne

verb

Opphav

jamfør renne (2

Betydning og bruk

  1. stå opp;
    Eksempel
    • sola rinner
  2. svinne hen;
    Eksempel
    • tiden rinner